Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sjuksalen N:o 6
- 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4.
Ivan Dmitritschs granne till vänster är, som
jag redan sagt, juden Mosejka; på högra sidan har
han en af fetma uppsvälld, nästan klotrund bonde
med slött och alldeles uttryckslöst ansikte. Denne
är ett orörligt, glupskt och osnyggt djur, som för
länge sedan förlorat förmågan att tänka och känna.
Han sprider omkring sig en skarp, kväljande stank.
Nikita, som skall hålla honom ren, pryglar
honom förfärligt och sparar icke på knytnäfvarna;
men det värsta är icke, att han slår honom, — det
kan man vänja sig vid, — utan att detta förslöade
djur hvarken med ett ljud, en rörelse eller en blick
besvarar slagen, utan endast vaggar af och an som
ett tungt fastage.
Den femte och siste invånaren i sjuksalen n:o 6
tillhör borgarklassen och har en gång varit anställd
i posten; det är en liten mager, ljushårig man, som
ser snäll, men på samma gång en smula listig ut.
Hans kloka, lugna ögon, som blicka klart och
muntert, förråda, att han har sina tankar för sig och
bär på en högst viktig och angenäm hemlighet.
Under sin kudde och madrass gömmer han något,
som han icke visar för någon, men detta icke af
rädsla, att man skall stjäla det ifrån honom, utan af
blyghet. Ibland går han fram till fönstret, vänder
ryggen åt kamraterna och sätter på sitt bröst något,
som han sedan lutar ner hufvudet för att betrakta;
om man då kommer fram till honom, blir han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 01:08:46 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/actreber/0022.html
