Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjuksalen N:o 6 - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När Andrej Efimytsch kom till staden för att
tillträda sin plats, befanns sjukhuset i ett förfärligt
tillstånd. I salarna, korridorerna och ute på
sjukhusgården kunde man icke andas för stank.
Lasarettsdrängarna, sköterskorna och deras barn sofvo
i salarna tillsammans med patienterna. Det klagades
öfver att man icke fick någon ro för kackerlackor,
loppor och råttor. På den kirurgiska afdelningen
var rosfeber en stadigvarande gäst. I hela
sjukhuset funnos bara två operationsknifvar och icke en
enda termometer, och badkaren användes att förvara
potatis i. Uppsyningsmannen, åldtfrun och fältskären
bestulo patienterna, och om den gamle doktorn,
Andrej Efimytschs företrädare, berättades det, att
han i smyg dref handel med sjukhusets spritförråd
och inrättat ett helt harem åt sig bland sköterskorna
och de kvinnliga patienterna. I staden hade man
mycket väl reda på dessa oegentligheter och
öfverdref dem till och med, men tog dem för öfrigt med
lugn. Några rättfärdigade dem med, att iuga andra
än borgarfolk och bönder lägga sig på ett sjukhus,
och att dessa icke kunde ha skäl att vara missnöjda,
eftersom de hemma hade det ändå sämre, — man
kunde väl icke bjuda dem på rapphöns heller!
Andra anförde som ursäkt, att staden icke ensam, utan
semstvons[1] tillhjälp vore i stånd att underhålla ett godt
sjukhus; man fick tacka Gud, att det fanns ett dåligt
åtminstone. Och semstvon öppnade icke något
lasarett hvarken i staden eller dess omnejd, åberopande
sig på, att staden redan hade sitt sjukhus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
