Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjuksalen N:o 6 - 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Åter uppstod en tystnad. Det bjöds te.
Regementschefen, som af en eller annan orsak såg mycket
olycklig ut, sträckte öfver bordet sin hand åt Andrej
Efimytsch och sade:
"Ni har alldeles glömt oss, doktor. För resten
lefver ni ju som en munk, — spelar inte kort och
tycker inte om fruntimmer. Ni har tråkigt
tillsammans med oss."
Alla började tala om, hur ledsamt det var för
en bildad människa att bo där i staden. Hvarken
teater eller musik, och på den sista danssoarén uppe
i klubben hade det varit omkring tjugu damer och
bara två kavaljerer. Ungdomen dansar icke, utan
trängs hela tiden omkring buffeten eller spelar kort.
Andrej Efimytsch började långsamt och sakta, utan
att se på någon, orda om, hur synd, hur förfärligt
synd det var, att stadsborna förspillde lifskraft, hjärta
och förstånd på kortspel och skvaller och icke ville
och icke förstode att fördrifva tiden med intressanta
samtal och läsning, icke ville begagna sig af de
njutningar, som förnuftet skänker. Endast förnuftet
är intresseväckande och anmärkningsvärdt, allt det
öfriga är smått och lumpet. Chobotof hörde
uppmärksamt på sin kollega och frågade plötsligt:
"Andrej Efimytsch, hvad är det för datum i
dag?"
Efter att ha erhållit svar, började han och den
blonde doktorn i examinerande, men på samma gång
förlägen ton fråga Andrej Efimytsch, hvad det var
för dag i veckan, hur många dagar det fanns på
året, och om det var sant, att det vistades en
märkvärdig profet i sjuksalen n:o 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
