Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjuksalen N:o 6 - 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vän, men det är sanningen, det har hela er
omgifning längesedan märkt. Alldeles nyss sade doktor
Jevgeni Fjodorytsch åt mig, att ni för er hälsas
skull ovillkorligen måste hvila och förströ er. Mycket
rätt! Utmärkt! Just i dessa dagar ämnar jag
begära permission och reser bort för att andas litet
frisk luft. Bevisa nu, att ni är min vän, — res
med! Låt oss följas åt och ha litet roligt tillsammans
på gamla dar!"
"Jag känner mig fullkomligt frisk," sade Andrej
Efimytsch efter ett ögonblicks funderande. "Resa
kan jag inte. Låt mig bevisa er min vänskap på
något annat sätt."
Att resa bort till något obekant ställe, utan
böcker, utan Darjuschka, utan sitt öl, att tvärt göra
slut på tjugu års vanor, — den tanken föreföll
honom i första ögonblicket vild och fantastisk. Men
så kom han ihåg samtalet uppe i rätten och den
nedtryckta sinnesstämning det efterlämnat hos honom,
och tanken att för en kort tid lämna staden, där de
dumma människorna ansågo honom tokig, fick med
ens något lockande.
"Hvart ämnar ni egentligen resa?" frågade han.
"Till Moskva, till Petersburg, till Varsjava...
I Varsjava har jag tillbragt de fem lyckligaste åren
af mitt lif. Det är en märkvärdig stad! Följ med,
min vän!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>