Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA KAPITLET.
Universitetens uppkomst. Svenskarnes stuilier i främmande land före Upsala
universitets instiftelse år 147". Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet
oeli upplösning. Svenskarnes fortsatta liesük vid utländska universitet efter 1177.
Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden.
Det svenska folket träder sent in i historien, ty det iir
egentligen furst då hedendomen steg for steg viker undan för
kristendomen, som historiens ljus faller klarare öfver våra förfäders lil och
öden. Och så sent sker detta inträde, att i söder blossar då redan den
väldiga kampen mellan påfvedöme och kejsardöme i full låga, och
det kristna vesterlandets nationer vältra sig fram mot österlandet för
att under korsets banér kasta islam tillbaka. Visserligen vidgas vår
kännedom om den förkristna tiden för hvarje dag- genom
fornforsk-ningens och språkforskningens rastlösa arbete, men historien, som
framförallt stöder sig på skriftliga minnesmärken, kan ej sägas hafva
indragit äfven oss inom sitt område, förr än i och med
kristendomens befästande norden blifvit en länk i den vesterländska kristenhet,
hvars första och starkaste samband var den katolska kyrkan. Från
medlet af 12:te århundradet, då svenska kyrkans former vunnit
tillräcklig fasthet och hennes oberoende tryggats genom egna inkomster,
härstamma ock våra äldsta svenska urkunder, och de första
ansatserna till häfdateckning taga äfven då sin början i och med de
historiska anteckningar, som gjordes vid domkapitlen och i klostren. 1
detta sena uppträdande i verldshistorien, i vårt lands aflägsen het
från den äldre civilisationens brännpunkter och i vårt folks ringa
antal å den ena sidan, områdets utsträckning å den andra, ligger
förklaringen af att den svenska samhällsbildningen i så mycket
företer en senare växt, än förbållandet är i andra länder.
Ståndsbildningen begynner först, då presterskapet i tolfte århundradet afskiljer
sig från det öfriga samhället; det verldsliga frälset utvecklar sig ett
sekel senare, och något borgarestånd återfins icke i vår
medeltidshistoria. Konungadömet såsom en rikets representant ej blott till
l’ps. Vnir. Hir-t. 1. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
