Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
Studier i Paris.
bildning, som ej stöd att förvärfva i eget land ’). Till
understödjande häraf hafva troligen redan tidigt de särskilda stiften förpligtat
sig att gifva bidrag -). Åtminstone har ärkebiskop Jakob Israelsson
(1277—1281) till understöd för de svenskar som studerade i Paris
först anslagit fattigtionden af 5 härader i Roslagen, men sedan år
1280 utbytt denna mot biskopstionden af Tierp och Gestrikland3).
Ej långt derefter tillförsäkrades dessa fattige studerande genom
enskild frikostighet om en än större fördel, i det Upsaladomprosten
Andreas And år 1285 inköpte en tomt i Paris, hvars tvenne
byggnader upplätos till bostad åt hans landsmän. Högsta vården af denna
egendom tyckes redan tidigt legat i domkapitlets händer, ät hvilket
Andreas slutligen 1313 afträdde alla sina rättigheter deröfver4).
Egendomen hade sitt läge på Seinens södra eller venstra strand, således
i närheten af öfriga till universitetet hörande byggnader, mellan de
små gatorna rue sèrpent och rue des deux portes och innefattade
ett större hus vid den förra gatan, ett mindre vid den senare5).
Inrättningen motsvarade, om ock i mindre skala, de välkända kollegier,
som ej blott i Paris utan äfven vid andra universitet upprättades af
enskilde eller kyrkliga korporationer för att understödja landsmäns
utrikes studier, och hvilka än i dag bilda det utmärkande draget i
de engelska universiteten. Att de i Upsalakollegiet boende svenska
studenterna ej blott der haft sina bostäder, utan bildat ett afskildt belt,
organiseradt i likhet med de öfriga kollegierna, framträder tydligen i
de detaljerade föreskrifter för detsamma, som ärkebiskop Johan 121)1
’) I allmänhet torde svenskar, och det af lätt begripliga skäl, oj sträckt sina
studieresor längre mot söder, ehuru det väl ieke är omöjligt, litt sä imgou gång har
skett, du den täta beröringen mellan romerska stolen och den svenska kyrkan ofta
måst föra svenska andlige att besöka Italien. De högskolor, som synas blott
tillfälligtvis varit besökta af svenskar, skola i slutet af denna teckning af vara
landsmäns utrikes studier angifvas.
5) 1407 utfärdar biskop Knut i Linköping allvarliga förinuningsbref till dem,
som ej fullgjort sina tiondeäligganden till studiehuset i Paris (Keuterdahl, svenska
kyrk. hist. III, 2, s. 75). 1482 anslår biskop Conrad Itogge i Strengnäs bestämda
anparter af hvarje ledig pnelaturs inkomster till understöd för dem, som studera
vid studia privilegiata (Troil. Skrifter t. Reformat. Ilist. III s. 309—312).
3) Diplomat. Svcc. I n. G99. Den äldsta uppgift jag funnit på någon svensk,
som studerat i Paris, är berättelsen, att den ryktbare Bryniolf Algotsson, biskop i
Skara 1277—1317, studerat der en längre tid (Scriptores rer. Sveeie. III, 2, s. 147).
4) Dipl. Svec. I ii. 808 och III u. 1913. Jfr. bekräftelsen af 1315 1. c. III
n. 2025.
’) Läget framgår tydligen af brefvet i Dipl. Svec. 1 n. S(J8 och uf
försäljnings-brefvet 1354 (Skandiu. Handl. XII, s. 72). I närheten lans det danska kollegiet;
begge lågo ungefär på samma afstånd från Notre Dame och Pantheon (Hammerich
i Nordisk Univers. Tidskrift för 1860 s. 19—21). Ëu närmare beskrifning af läget
kan äfven lilsas i Pedagogisk Tidskrift, Stockholm 1868 s. 31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
