Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenskarnes utrikes studier.
5
ovilkorligen, att de voro i besittning af motsvarande insigter ock en
själsodling, sådan att öfriga samhällsmedlemmar måste erkänna deras
öfverlägsenhet. Detta har kyrkan klarligen insett, och derföre finna
vi ock en oafbruten ström af svenskar, som ämnade ingå i
presteståndet eller vanligen redan tillhörde detsamma, vandra mot söder
tor att besöka främmande länders universitetet-, vid hvilka denna
bildning ensamt stod att finna. De klaraste och starkaste bevisen på
rigtningen och styrkan af denna ström äro att söka i antalet af de
svenska studerande, som befinnas vara inskrifna i de främmande
universitetens matriklar, och jag har såvidt möjligt varit sökt
tillgodogöra mig de upplysningar, som derur stått att vinna ’). Men man
kan äfven på en annan väg närma sig till ganska sannolika
slutsatser om det sätt, hvarpå ilen högre bildningen genom utländska
studier upprätthållits, om man söker sammanleta, så vidt möjligt är,
de bevis, som kunna anträffas på, att kyrkans medlemmar fört titlar,
hvilka antyda att de tagit grader inom de olika fakulteterna. Den
senare undersökningen kan visserligen ej blifva uttömmande, ty
dertill skulle erfordras att genomgå alla våra medeltids handlingar, men
jag har granskat tillräckligt många, för att våga tro, det resultatet
skall icke så litet bidraga till belysande af sjelfva sakförhållandet.
Först under senare hälften af tolfhundratalet finna vi säkra
bevis för, att svenskar mera regelbundet besökt främmande länder för
att der studera, ehuru det är mer än sannolikt, att dylikt redan
förut egt rum, då kyrkans utveckling, särskildt efter domkapitlens
allmänna införande, ovilkorligen fordrade en högre bildning hos
biskopar och prelater -). Det var i Paris, vesterlandets ryktbaraste
högskola och ända till stiftelsen af universitetet i Prag den enda
norr om Alperna, hvars läge möjliggjorde ett starkare besök af
nordbor, som våra landsmän nästan uteslutande hemtade den högre
’) För de flesta af dessa har jag att tacka bibliotekarien C. G. Styffe* rika
excerptcr ur ile utländska nniversitctsinatriklarne, hvilka öfverallt äro min källa,
der ej någon annan särskildt anföres; för medeltiden äro uppgifterna om Rostock,
Greifswald, Leipzig och Erfurt af stor vigt, för följande tider omfatta dessa
exeerptcr ännu flera högskolor. Ur tryckta källor liar jag endast kunnat ösa för l’rag
och Köln (nemligen för det förra ur Monumenta univers. Pragensis lib. I, II, 1’ragiu
1830—1834 och för det senare ur L. I)aae’s uppsats i Norsk historisk tidskrift för
1875). För en senare tid bar jag dessutom kunnat använda: Forsteman, Album
acad. Wittebergensis 1502—1560, Leip/.ig 1841, 4:o och Album studiosorum ucud.
Lugduuo-llutavæ 1575—1875, 4:o. För rariseruniversitetet har jag tyvärr haft
hvarken otryckta eller tryckta förteckningar att tillgå, utan måst åtnöja mig med
de spridda uppgifter, som kunnat ur diverse källor samlas.
2) Redan på 1220-talet förekommer en magister Stenarus vid den omyndige
konung Erik Eriksons sida (Dipl, Svpc. I n. 216),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
