Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
Studier i Paris.
Våra landsmäns besök vid denna i 13:de och 14:de seklen så
lysande högskola, har utan tvifvel varit at" mycket stor betydelse tör
var andliga odling och haft en väsendtlig andel i den friska och
jämförelsevis rika skörd, som på detta falt skjuter fram ända in i
medlet af 14:de århundradet, då inbördes krigen och den nordtyska
invasionen rubba vår nationella utveckling och åstadkomma en ej
ringa förvildning. Ty om det också vore att gå för långt, derest
man ville påstå, att den låga ståndpunkt, som vår andliga odling i
15:de århundradet intager, jämförd med förhållandet i början af
föregående århundrade, hufvudsakligen vore att tillskrifva den
omständigheten, att svenskarne numera sökte sin bildning vid de föga
utvecklade nordtyska universiteten i stället för i Paris, då ju äfven denna
högskola samtidigt sjunkit på ett högst betänkligt sätt, så synes man
ändock berättigad att sluta, det blonistringen i vår literatur under
förra hälften af 14:de århundradet, det rikare politiska lif som då
rörer sig, och kanske ej minst det vackra rikslagstiftningsarbete,
som konungadömet gör till sin uppgift, till stor (lei både framkallats
och möjliggjorts genom den mera omfattande bildning, som såväl
kyrkans prelater som konungadömets förnämsta verldsliga medarbetare
förvärfvad vid Pariseruni versi t et. l)et är detta förhållande vi hafva
att tacka för det numera ej längre till sin äkthet bestridda märkliga
arbetet »Om konuuga- och höfdingastyrelse», hvars halffranska
ursprung är temligen säkert, på samma gång det vittnar 0111 de nya
idéer, som hos oss sköto fram och äfven pä modersmålet sökte finna
sitt uttryck. Än tydligare är detta förhållandet med de franska
riddarromanserna, »Hertig Fredrik af Normandie», m. fi., som nu
omklädas i svensk drägt, för att tjena till läsning i den svenska
frälsemannens hem, der chevaleriets idéer och vanor nu göra sitt intåg.
Vid deras sida står ett ur rent fosterländsk grund upprunnet
skaldeverk, den äldre rimkrönikan eller den s. k. Eriks-krönikan, som både
i kraftfullt språk och manliga tankar höjer sig vida öfver dess
fortsättningar i följande århundraden. Och hur mycket än den nya
riks-lagstiftningen under Magnus Erikson hvilar på äkta svenska
grundvalar, torde dock både den och de landskapslagar, som under den
närmast föregående tiden underkastades en sista bearbetning, i mycket
hafva att tacka erfarenheten och bildningen hos män, som tagit
kännedomen om rättens vetenskapliga studium i främmande land och som
sett central isationsarbetet der röra sig i större former.
Det skulle vara intressant att kunna uppvisa, i hvilket antal
svenskarne vid olika tider besökt Paris och att framhålla hvilka
betydande mäu, som der förvärfvat sin bildning, men det är omöjligt
tör mig, då ingen ännu genomgått universitetets matriklar och ur
-»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
