Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Studier i Paris,
9
dem utletat våra landsmäns namn ’). Så vigtigt synes mig dock
hvarje spår af denna beröring, att jag ansett mig böra härnedan
an tura hvarje bevis jag anträffat ä våra landsmäns besök derstädes -).
< )eli ej utan tillfredsställelse se vi åtskilliga af dem under sin vistelse
’) Tyvärr gå icke den engelska nationens register tillbaka öfver 1333; ile
förvaras numera i universitetsbiblioteket (Sorbonne).
2) Bryniolf Algotsson, biskop i Skara 1277 (se ofvan s. ti not 3). Kring 1278
studerar herr Nils Alleson (troligen den blifvande ärkebiskopen) och 3 andra
svenskar i Paris (Dipl. Svec. I, u. 877). — 1283 ihågkommer Linköpingsbiøkopen Henrik
i sitt testamente 5 »fratres studcntes Parisiis pro provincia Dacia» (Dipl. Svec. I. s.
(>21). — 1299 befinna sig kauikerna Hemmingus från Upsala och Hermannus från
Linköping jemte en pauper scohiris Andreas Cnlis i Paris (Dipl. Svec. II, n. 1271).
— 1312 ihågkommas våra parisGrattulenter med ett rikt testamente af
Liuköpings-kanikeu Thorstamis de Ölandia (anf. st. III, n. 1851). — 1325 Sigfridus från
Vesterås, magister Thomas Jonsson (sedan biskop i Vexiö 1344—75 och Vadstena
klostrets nitiske gynnare) och troligen Vestevåskaniken Hemming (anf. st. Ill, n.
2498 och 2501). — 1330 Nicolaus Matthias clericus, tro!, från Upsala (anf. st. IV.
11. 2779). — 1335 Matthias Laurentü (anf. st. IV, n. 3159). — 1341 fem svenska
seulures (anf. st. V, n. 3500; Ulfo Sillonis skall tydligen rättas till Ulfo Gislonis,
en son till riksrådet Gisle Elineson som blef kanik i Upsala; jfr Riksark. perg.
bref ii. 908). — 1343 Olaus fratruelig Laurent» can:i Ups:s (anf. st. V, s. 152).
— 1345 Algotus minoriterbröder från Skara (Keuterdahl, Sv. kyrk. liist. II, s. 574
efter Wadding, Annal. Minor.; Waddings uppgift att ban var magister (= doctor)
in theologia bekräftas af vita Birgitta: i Script. rer. Svec. III. 2 s. 195). — 134G
gifver en Upsalakanik penningar till Pariserhusen (Dipl. Svec. V, s. 572). — 1347
Mag. Conradus de Svecia, canon. Aboensis är ombud i Avignon för
artistfakulteten (Budinszky s. 219). — 1348 undervisar en Andreas dc Suecia i filosofi "cuin
culobritate et ingenti noniinis lama» (Budinszky s. 218) — 1348 Laurentius dc
Svecia professor i fac. artium och procnrator nationis Anglicæ (Budinszky 221). —
1348 Henricus Thoma: dc Svecia blir procnrator (Lagerbring III, 856 not. 5 och 8;
ban bar liksom Budinszky öst ur Bula-i hist. univ. Parisiensis, ehuru den senare
äfven begagnat universitetets gamla handlingar. — 1354 Mag. Matthias Laurentü
canon. Li|ts, och sedan biskop i Vesterås 1372—1378 (Skand. Ilaiidl. 12 s. 58). —
1358 Mag. Bero dc Svecia procnrator nationis Anglicæ (Budinszky s. 43 not. 49);
kanske iløn mag. Björn i Fogelås s. 1360 är afliden (Riksark. perg.bref n. 464,485).
1357 Nicolaus Johannis de Svecia proeur. uat. Anglicæ (Iludins/.ky s. 222; kanske
den, soln sedan är kanik i Upsala (Riksark. perg.bref n. 484 etc.). — 1363 är Mag.
Johannes da Svecia ilioc. Aboensis procnrator nat. Aiigliea; (Budinszky s. 221);
ban är tydligen Johannes Petri, bisk. i Åbo 1368—1370, som 1366 väljes till
Pariser-uuiversitetets rektor (Script. rer. Svec, III. 2, s. 134 not. e). — 1366 väljes Petrus
dc Svecia till rektor (Viriville Ilist. de 1’instruct. publ. s. 385). — 1382 Mag.
Jiry-uolf, sedan bisk. i Skara 1404—1424 (Budinszky s. 218, som förblandar denne
1!. Karlsson med hans företrädare Brynolf Algotsson). — 1382 L’ps. kaniken
Henricus Caroli, ärkeb. 1383—1408 (ltiksark. perg.bref ii. 1681). — 1382 antages i Prag,
som baccalaureus juris Johannes de Dulmen, cail. Aboensis, mag. artium et baccal.
in decretis Parisiensis (Monuni. Univ. Pragensis Tom. II). — 1406 återkommer en
ilomiiuiB Tyrrerus från Paris och skänker Vadstena åtskilliga böcker (SS. rer. Svec.
I, 1, s. 121) — 1410 fur Siggo Oddonis, canon:s Scarcnsis et juris eanonici studcus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
