Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
Svenskar anställde vid utländska universitet.
vid något domkapitel, kunna bättre utrustad återgå till sina studier
utrikes. Exempel saknas hvarken på dylikt återtagande af studierna
ej heller på att män af mognad ålder, redan nämda till kaniker och
prelater vid domkyrkorna, ändock lemnat denna verksamhet, för att
som studerande inskrifva sig vid de utländska universiteten.
Gud-mundus Ugla från Värend inskrefs 1463 i Ilostock och 1465 i
Greifswald, der ban samma år blef baccalaureus artium; först 1478, då
lian < äfven kallas archidiaconus Wexionensis, blef han filosofie
magister ’), men naturligtvis har ban icke tillbragt de mellanliggande 13
åren i Greifswald, utan troligen större delen af tiden varit hemma
och derunder uppstigit till värdigheten af ärkedjäkne; ännu fem år
stannade lian i Greifswald, der ban först aflade teol.
baccalaureats-examen och 1483 till och med var universitetets rektor 2). På samma
ställe promoveras Benedictus de Arosia till magister 1457 och blir
1407 rektor, men har naturligtvis varit hemma under mellantiden
och förvärfvat värdigheten af domprost i Vesterås, som ban bär vid
senare tillfället3). Jöns Bengtsson (Oxenstjerna) inskrifves 1434 i
Leipzig och blir magister 1437; 1445 då ban blir rektor, kallas ban
domprost i Upsala och har bevisligen under de föregående åren varit
hemma. Dylika exempel på kaniker, som inskrifves som studerande,
kunna samlas ur de uppgifter jag ofvan anfört, särskildt för Prag.
Någon gång hafva de som lärare tagit del i undervisningen vid
(le utländska universiteten. Vid teckningen af våra landsmäns besök
i Paris har jag redan anfört, huru fyra svenskar varit rektorer, tvenne
om ej trenne meddelat undervisning, och sannolikt hafva (le tre, som
blott kallas engelska nationens prokuratorer, också varit verkliga
lärare. I Prag är Upsalaärkedjäknen Karolus Haijuini år 1382 rector
juristaram. I Leipzig är sedermera Upsalaärkedjäknen mag. Kristofer
examinator 1435, 1436; 1445 är Jöns Bengtsson (Oxenstjerna) rektor;
1485—89 examinerar mag. Ericus Nicolai de Svecia i filosofiska
fakulteten och är 1487 rektor (ban blef sedan scolasticus i Upsala);
1487 examinerar derstädes magister Nicolaus de Svecia, som 1477
promoverats till magister. I Greifswald är Benedictus de Arosia
rektor 1467; Gudmundus Ugla d:o 1483; Johannes Johannis, kanik
i Skara, blir samma år, ban till magister promoveras, år 1496 colle-
’) Om lians begge grader se Kosegarten, Geseli. d. Univ:t Greifswald, II,
s. 211 och 227. l)et största afstånd jag sett mellan de begge gradernas
förvärf-vnnde är, ilå Olof Bure (slutligen kanik i Strengnäs), som 1462 inskrifves i Rostock
och 1403 der blifvit baccalaureus, först 1489 promoveras till magister i Leipzig.
s) Kosegarten I, s. 143.
3) D:o II, s. 162, 183; 1468 blir ban baccalaureus in jure canonico,
anf. st. s. 183.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
