Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 Studietidens längd.
och 5 år för (len senare; likaså i Paris’). De som togo grader inom
de högre fakulteterna voro vanligen förut filosofie magistrar, och, ehuru
visserligen för sådane tiden för juris eller teologie haccalaureatsexamens
afläggande förkortades, kan man dock taga för gifvet, att t. ex. teol.
doktorsvärdighetens förvärfvande för dem förutsätter en betydligt ökad
studietid. Det behöfves ej heller att kasta mer än en blick på
utdragen ur de utländska universitetens matriklar för att se, det
studierna stundom kraft betydlig tid, om det också å andra sidan visar
sig, att examina stundom kunnat afläggas på kortare tid -). 1
Leipzig inskrifves Helmicus de Holmis 1432, men blir först 1437 magister;
Nicolaus Ryting (Karl Knutssons kansler) blir magister 1442, först
9 år efter sin inskrifning; Jöns Bengtsson (Oxenstjerna) promoveras
1437, redan 3 år efter inskrifningen. Ericus Olai (häfdatecknaren)
promoveras 1452 i Rostock fem år efter sin inskrifning. Der saknas
ej heller bevis på, huru våra landsmän for grader i de högre
fakulteterna måst än längre vistas utomlands. Bernardinus Kempe
studerade 8 år i Bologna för vinnande af teologie doktorsvärdigheten 3).
Birgerus Magni, slutligen biskop i Vesterås, inskrefs 1438 i Leipzig
och promoverades till juris utriusque doktor i Perugia kring 14484).
Conrad Rogge, slutligen biskop i Strengnäs, inskrefs 144G i Leipzig
och blef 1449 baccalaureus, men måtte derpå hafva återvändt hem
och först 1454 begifvit sig af på den resaä), som ändades med juris
doktorsgradens afläggande 1460 i Perugia. Detta sistnämnda
förhållande att studierna drifvits, icke i ett sammanhang, utan måst genom
besök i fäderneslandet afbrytas, har nog ej varit så sällsynt och måste
beaktas, för att ej annars stundom förleda oss att antaga en oerhördt
lång studietid for somliga personer. Orsaken låg väl i penningbrist,
som tvang den studerande att efter aflagd lägre examen återvända
hem för att så ånyo längre fram, vanligen efter bekommet kanonikat
’) Se de i föregående noten anförda författarne.
2) Under loppet af 1400-talet är det ej sällsynt, att se examenstiden betydligt
förkortad; i Greifswald finner jag, att flera svenskar aflagt bucealaurei-examen
samma år, som de inskrifves, och i Leipzig åtgår stundom blott ett eller två år till
magisterpromotionen, från den stund en person blifvit som baccalaureus inskrifven;
men dervid är att iakttaga, att ofta är fråga om sådana, hvilka aflagt baccalaureatet
viil annat universitet och derför kanske redan förut undangjort det mesta af arbetet.
3) Script. rer. Svecic. I, 1, s. 74.
4) Ericus Olai (Script. rer. Svecic. II, 1, s. 154) bestämmer tiden till ungefär
den, då Jöns Bengtson af Baselennötet fick konfirmation; att det skedde i Perugia,
synes sif Conrad Rogges tal derstädes 1460 (tryckt i Benzelii monumcnta s. 108).
6) Han tyckes nemligen hafva varit hemma, då han 1454 lånar pengar för en
resa till Tyskland, Frankrike och Rom (se Peringsköld Monuni. Ulleråker, s. 210).
Och lian uppgifver sjelf, att han 1455 begynt sina studier i Perugia (se Aminson,
Bibliothcea templi cath. Strengen. supplement, s. v och xxi).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
