Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
Förarbeten för universitetets stiftelse.
lön skulle undervisa svenska ungdomen; men något spår lins ej, att
beslutet fört till någon åtgärd. Detsamma gäller om konung Eriks
plan att grunda ett universitet i norden. Påfven Martinus V hade
nemligen på konungens begäran år 1419 beviljat honom tillåtelse att
vid ett kapitel i något af de tre nordiska rikena grundlägga ett
universitet med rätt till undervisning i alla ämnen utom dem, som hörde
till teologiska fakulteten; derest ej saken inom tvenne år kommit
till verkställighet, skulle tillåtelsen vara kraftlös’). Denna tanke,
som synbarligen framkallats af det samtidigt väckta förslaget att
grunda en högskola i Rostock, som också verkligen skedde 1411),
blef dock aldrig mera, än hvad den kanske från början var, ett löst
hugskott hos Erik, som för öfrigt nu fick händerna fulla af den
slesvigska striden. Två decennier senare, efter att Sverige kastat
denne eländige konung ifrån sig, tager svenska rådet ett första, om
ock ringa, steg mot frågans praktiska lösning genom att den 18
Oc-tober år 1438 i Stockholm besluta 2), att den tionde, som fordom
tillfallit Enköpings hospital, nu skulle anslås åt en magister Andreas
Bondonis, mot det att ban vid Upsala domkyrka hölle årlig läsning,
»som en Mester in studiis privilegiatis plegher att göra. Och då
han ej förmår eller täckes förenämda arfvode uppehålla, då skall
förenämda tionde enom androm mäster tillhöra i samma staden, den
dertill är fallen, och samma läsning skall uppehållas till evig tid.»
Och detta beslut blef af konung Kristofer efter hans tronbestigning
högtidligen bekräftadt genom ett från Stockholms slott utfärdadt bref
af den 8 Maj 14443). Huruvida denna undervisning fortfarit ända
till år 1477, är mig obekant4), och likaså, om densamma på något
sätt utvidgats. Visserligen hade kyrkomötet i Söderköping i Juni år
1441 beslutit, att ärkebiskopen och biskoparne skulle sörja för
upprättande af ett studium privilegiatum 5) eller åtminstone för en del
af ett dylikt samt för anskaffande af lämpliga personer och anslag
till deras underhåll6). Men man tyckes ej hafva kommit öfver be-
’) Bullan är gifven: Florent. VII Kal. Junii pont. II (se Celse Bullarium
s. 171).
*) Originalbref på pergament i Riksarkivet.
’) Original pergamentsbref i Riksarkivet.
4) 1451 har ban förmodligen aflidit, ty detta år lät en Mag. Andreas Bondonis
på sin sotsäng intaga sig i Helga lekarna gille i Stockholm (se Murbergs afh. i
Vitt., Ilist. och Ant. Akad. Handl. II, s. 289).
’) Studium generale eller S. privilegiatum är dåtidens namn på universitet;
som de flesta läsare torde veta, har nutidens uttryck uppkommit, icke deraf att hög-
skolorna omfattade universitets scieiiticirum, utan att de voro en universitas tloccii-
tium cl, rlisccntium, d. v. s. en korporation i medeltidens mening.
8) Se Celse, Statuta synodalia, ed. Reuterdahl s. 125. Den korrumperade
texten kan rättas efter ärkebiskop Nils kompendium, anf. st. s. 161.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
