Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37 Förarbeten för universitetets stiftelse.
slutet; förmodligen afstannade frågan med den lärde ärkebiskop Nils
Ragvaldssons död år 1438. Ty efterträdaren, den herrsklystne och
våldsamme Jöns Bengtsson (Oxenstjerna), ehuru sjelf en akademiskt
bildad och för konst intresserad man, om hvilket senare
utsmyckandet af många Uplands kyrkor bär vittne, kastade sig snart in i en
kamp på lif och död med den verldsliga makten, under hvilken det
icke var att vänta, det ban skulle bekymra sig om odlingens
fredliga värf. Först när efter hans frånfälle den mera fredligt sinnade
ärkebiskop Jakob Ulfsson ’), som älskade vetenskapen ej mindre än
konsten, år 14G9 uppstigit på ärkebiskopsstolen, började en ljusare
dag randas for den vigtiga frågans lösning. Flera andra orsaker
hafva säkerligen kraftigt samverkat med den nye kyrkofurstens varma
intresse, såsom hans och öfriga prelaters sorgliga erfarenhet af
presterskapets otillräckliga bildning och af den stora svårigheten vid att i
utlandet underhålla det betydliga antal af studerande, som nu mera
var erforderligt, och utan tvifvel äfven en riktig insigt af det
betänkliga för fäderneslandet i att fortfarande låta den högre bildningen
hvila på en ofosterländsk grund. Den blodiga strid om vår
sjelfständighet, hvarur Sverige nyss utgått segrande genom slaget på
Brunkeberg, medgaf också de styrande att mera ostördt rikta sina
blickar på fredliga värf, på samma gång sont stridens långvarighet
och stegrade häftighet högt uppdrifvit alla fosterländska känslor och
skärpt blicken till uppmärksamhet på allt, som kunde stärka den
dyrt köpta sjclfstiindigheten. Och så kom omsider tanken att i
Upsala upprätta ett universitet till mognad.
Tå ett allmänt svenskt kyrkomöte, som troligen hållits år 1475 2),
’) Jag känner föga om hans föregående lif och personliga förhållanden. Den
26 Aug. 1457 inskrifves Jacobus Ulfonis de Upsalia i Rostock (StylTes excerpter ur
matrikeln); men om han der promoverats, är 111ig ej bekant. 1466 nämnes ban
både såsom magister och kanik vid Upsala domkapitel, ehuru ej närvarande i
detsamma (Spegels Skrifteliga bevis etc. s. 55). Vid sin utnämning till ärkebiskop
d. 18 Dec. 1469 var han ärkedjäkne i Vexiö. Att han förde en örnfot i vapnet
och kallar Ilacksta i Upland sin fädernegård är lika säkert, som det är
osannolikt, att ban är beslägtad med den gamla ätt, som förde ofvannämda vapen. Om
Olai Magni uppgift i sin Historia gentium septentrionnlium lib. XXI cap. 49 är
rigtig, att Jakob vid sin död hunnit sitt 100:de år, skulle ban varit född ungefär
1422; men Olaus är ej alltid exakt i sina uppgifter, och angifver dessutom
dödsåret felaktigt till 1522 för 1521.
2) Af påfvebullan synes att saken varit före på svenskt kyrkomöte; när nu
statuterna frän Arboga kyrkomöte i Jan. 1474 ej innehålla något härom, men väl
i 42:a punkten den bestämmelsen, att ett nytt möte skulle samlas i Juli 1475, synes
mig ej osannolikt, att frågan på detta förevarit. Huruvida Messenius (Scondia ill.
IV, s. 36) på samma sätt slutit sig till 1475 eller haft någon annan källa, är mig
obekant. Kanske detta möte också hållits i Arboga, ty när biskop Conrad Rogge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
