Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vanligen andlige personer. Icke har heller den uppsättning af lärda
kaniker, som domkapitlen under Jakob Ulfssons tid erbjudit, varit
oansenlig, utan snarare tvärtom. Blott i Upsala finnas 8 personer,
som då burit doktorstiteln, efter hvad jag redan ofvan omnämt, och
af filosofie magistrar skulle jag kunna uppräkna öfver 20 stycken.
Och bland de förra hafva vi sådana män som ärkedjäknen, sedermera
riksrådet, Ragvaldus Ingemundi, doktor i kanonisk rätt, hvilken
öfversatte Magnus Erikssons landslag på latin, och dekanen, teologie doktor
Ericus Olai, den fosterländske författaren till vår första rikshistoria.
Med rätta kan namnet Ericus Olai sättas främst bland raden
af lärare vid Upsala universitet, ty han är den svenska
historieskrifningens fader; han har också omedelbart efter universitetets
öppnande här hållit de första teologiska föreläsningarne. Hans födelseår
är icke kändt, men d. 1 October 1447 inskrifves han i Rostock och
promoveras der till magister 1452; hvar och när han sedan förvärfvat
den teologie doktorstitel, som han längre fram bär, är mig obekant.
1459 sitter han i Upsala domkapitel såsom dess yngste ledamot;
något efter 1466 är han blifven scolasticus och år 1479 decanus,
hvilken värdighet han behöll till sin död d. 24 December år 1486[1].
Redan 1477 har ban här hållit föreläsningar öfver »regulæ sacræ
theologiæ»[2], och sannolikt verkat som universitetslärare ända till sin
död, ehuru vi nu ej känna flere än följande föreläsningar. 1479
meddelar han en vidlyftig utläggning af Matthæi evangelium; 1485
förklarar han på den teologiska föreläsningssalen Peters från Blois skrift
om bikten; på samma rum, dock utan att året angifves, föreläser han
öfver den bekante mystikern och filosofen Bonaventura’s (1221—1274)
arbete »breviloquium de sancta trinitate», en mindre men ofta använd
handbok vid den teologiska undervisningen[3]. Hvilka som sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
