Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var år 1316 af domprosten Andreas And gifven till domkyrkan, just
för att dess byggnader skulle tjena till bostäder åt dem, som
studerade vid domkyrkan[1], och utan tvifvel har den i Jakob Ulfssons tid
varit använd att herbergera studenterna, ty när Karl IX år 1595
upprättade ett kommunitet vid universitetet, heter det, att det skall
läggas på »Studentholmen, der det af ålder hafver varit förordnadt.»
Messenius förtäljer visserligen i företalet till sin Sveopentaprotopolis, att
»ärkebiskop Jacob uppbyggde academiæ byggning ganska härliga med
starka murar, vindbro och med portar och rundtomkring en starkan
ström aldeles väl bevarad på det rummet hos konungsqvarnen, der
sågqvarnen nu står», men oaktadt de flesta af hans uppgifter om
universitetet på ett öfverraskande sätt bekräftats, torde dock ofvanstående
målning böra med försigtighet mottagas. Möjligt är, att äfven det
på nuvarande Riddartorget fordom befintliga s. k. större S:t Eriks
kapell varit, likasom sedan på 1600-talet, för universitetets behof
användt, ty vi se att universitetets messa, hvarmed nog här såsom
annorstädes undervisningen högtidligen öppnades, derstädes firats[2],
och under katolska tiden användes ofta, hvarpå ej heller från
protestantiska tiden exempel saknas, kyrkor och kapeller i och för
undervisningen.
I och för sig skulle det varit omöjligt att uppsätta en större
lärarepersonal, utan att inkalla utlänningar, men härför drog man
sig säkerligen redan af det skälet, att universitetets hufvuduppgift,
den nationella odlingens lyftande, derigenom lätteligen kunde råka i
fara, och saken skulle ej heller varit möjlig utan dryga utgifter[3].
Det återstod då blott den utvägen att välja bland infödde graduerade
män, af hvilka domkapitlen ej egde oå obetydlig tillgång. Häri låg
ej något särskildt fattigdomsbevis ej heller ett vittnesbörd om någon
ovanlig teologisk ensidighet vid just denna högskola. Universiteten
voro till största delen kyrkliga bildningsanstalter och deras lärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
