- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Första delen. 1477-1654 /
36

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1505 jämte Upsala domprosten Kristofer Lintorp rekommenderar
åtskilliga svenska baccalaurei till inträde i Leipzig (hvarom mera
nedan s. 40), styrker detta ytterligare ett dylikt antagande.
Huruvida magistrarna Henrik Sledorn[1] och Matthias Erici[2], under
hvilka Gustaf Vasa studerade från år 1509 först i Upsala skola och
så vid universitetet derstädes[3], här hållit föreläsningar är ej bekant;
och detsamma gäller om teologie doktorerna Jakobus Gislonis och
Martinus Praal, i fråga om hvilka man hittills af titeln »s. teologie
professor», som dock ej är något annat än teol. doktor, låtit förleda
sig att bestämdt uppgifva, att de varit teol. professorer i Upsala.

Förutom de filosofiska föreläsningar, hvilka Olaus Johannis
afhört under af honom sjelf angifna universitetslärare, finnas i hans
handskrifter åtskilliga anteckningar efter kommentarier till
Aristoteles egna arbeten eller till dennes kommentatorer, hvilka
kommentarier ej osannolikt äro föreläsningar i Upsala, som Olaus sjelf
afhört eller efter andra afskrifvit. Bland dessa kunna nämnas
Aristoteles Analytica posteriora, Porphyrii välbekanta inledning (isagoge)
till den förres arbete öfver kategorierna, sjette boken af Gilberti
Porretani († 1154) »liber sex principiorum»[4], tvenne handböcker i
etik och naturlära, benämda Parvulus philosophiæ moralis och
Parvulus philosophiæ naturalis[5], en kommentar till Thomas de Aquino’s
arbete »De ente et essentia», författad af en magister Gerardus de


[1] 1505 inskrifven i Leipzig, 1508 magister derstädes, sedermera kanik i
Upsala, från 1509 Gustaf Vasas lärare (se not 3) och slutligen dennes kansler 1529
(Gustaf I:s Registr:r V, s. 126). Sjelf skrifver han sitt namn Sledorn i registraturet.
[2] Förmodligen den Matthias Sweder, som inskrifves och gradueras på samma
gång, som Sledorn. 1519 är en mag. M. Erici kyrkoherde vid Trefaldighetskyrkan
(Peringsköld Mon. Ulleraker, s. 13).
[3] Se Gustaf I:s krönika af Peder Swart, utg. af Klemming, Sthlm 1870, s. 2.
[4] Analytica posteriora i Cod. 6 på 2 ställen, fol. 98—120 och 146—195.
Porphyrius i Cod. 7, fol. 162—187. Porretanus i Cod. 7, fol. 208—218. Dessutom
fins i Cod. 6, fol. 37—48 texten till Boetii bok: De divisione, och i Cod. 36 ett
arbete »De clave intentionum», hvars författare i texten angifves vara en magister
Parisiensis (det senare är skrifvet per manus Olaui Johannis Guthonis scolas
Upsalenses protunc frequentantis anno domini MCDLXXX secundo
»). Äfven till de
Aristoteles arbeten, som jag ofvan i texten anfört såsom behandlade af namngifna
föreläsare, har Olaus Johannis afskrifvit kommentarier, utan att angifva författaren
eller föreläsaren. Så t. ex. »libri III de anima» i Cod. 7, fol. 100—133 (skrifvet
1482) och Cod. 8, fol. 72—117; libri VIII physicorum» i Cod. 8, fol. 123—222;
»De interpretatione» i Cod. 6, fol. 49—78 m. m. Man erinrar sig härvid, att
kandidaterna till en grad understundom skulle höra samma arbete föreläsas 2 gånger.
[5] Den förra i Cod. 7, fol. 133—149. Jag har ej varit i tillfälle att
undersöka, om det är det arbete med samma titel af Leonardus Aretinus, som 1528
användes i Wien (Kink, Gesch. d. Univ. Wien, I, 2, s. 13). Den senare i Cod. 36.
fol. 24—89.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/1/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free