Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Monte[1]. På den skolastiska filosofins område hafva sålunda i det
närmaste alla sådana arbeten, som användes vid de utländska
universiteten[2], varit lagda till grund för föreläsningarne. I astronomin
har, som jag ofvan visat, den öfverallt lästa »sphæra materialis»
äfven här varit använd före 1486, och 1508 har universitetet bevittnat
en föreläsning i dessa ämnen, som, att döma af lärarens mekaniska
snille, ej måtte hört till de vanliga. Af Euclides första bok finnes
äfven ett fragment, skrifvet af Olai Johannis hand[3], så att det ej är
osannolikt, att både i geometri och aritmetik samma ringa antal af
handböcker varit i bruk hos oss som i utlandet. Af föreläsningar i
grammatik finner jag ej spår i Olai Johannis handskrifter, men jag
måste erinra, att vi känna föreläsningarne blott efter hans
anteckningar, och att de säkerligen ej representera allt, hvad han åhört[4].
För öfrigt behöfver det väl knapt påpekas, att det icke bevisar någon
särskildt låg bildningsgrad hos oss, att Aristoteles arbeten lästes i
latinsk öfversättning, ty detsamma egde hela medeltiden igenom rum
vid de utländska universiteten, och det är först vid denna tid, som
genom humanismens ansträngningar studiet af de klassiska språken
börjar återvakna, ehuru det i Tyskland först tog rigtig fart vid
reformationen. Äfven de historiska studierna voro lika främmande, som de
klassiska, för medeltidens universitet; och inom alla vetenskaper
bestod undervisningen vanligen i dikterande af bestämda läroböcker,
hvilka försågos med egna eller främmande anmärkningar.
Om de teologiska föreläsningarne veta vi tyvärr ej mer, än hvad
jag ofvan anfört efter Olai Johannis anteckningar på Erici Olai
föreläsningar. I allmänhet hafva de väl mest befattat sig med
utläggning af de heliga skrifterna m. m. och kortare framställningar i
dogmatik. Huruvida Petri Lombardi »IV libri sententiarum»,
medeltidsdogmatikens hufvudkälla, varit använd är väl osäkert, om ock det
är klart, att våra doktorer väl kände den (Ericus Nicolai hade ju i
Leipzig fullständigt genomgått den på sina föreläsningar).
Kyrkohistorien och de praktiskt teologiska vetenskaperna voro äfven i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
