Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förhållandet, ty liksom Jakob Ulfssons personliga intresse mer än
något bidragit till universitetets stiftelse, och hans inflytande såsom
kyrkans öfverherde bidragit att hålla det uppe, så har nog den
oförsonliga strid med den verldsliga makten, hvari Gustaf Trolle genast
störtade sig, fört till universitetets undergång. I hans våldsamma
äregiriga själ fans ej rum för så underordnade saker, och på värjor
och krut använde han sitt stifts inkomster. Hans kapitel, ansatt
från tvenne sidor och snart beröfvadt sitt öfverhufvud, hade nog
med att söka hålla sig sjelft uppe under tidens stormar.
Under sådana förhållanden voro de studerande svenskarne ånyo
uteslutande hänvisade till utlandets högskolor; det var en utväg, som
de ej mindre flitigt använde efter 1477, än förut; för öfrigt ser det
ut som deras studier afbrutits såväl ute som hemma genom striden
mellan Sten Sture och Gustaf Trolle[1]. I Rostock inskrefvos under
åren 1478—1510 minst 70 svenskar, och der hade sålunda ej
besöken aftagit efter stiftelsen af Upsala universitet; bland dem voro flera
af våra sista katolska biskopar, såsom Otto Svinhufvud i Vesterås
(inskr. 1480, mag. 1488), Vincentius i Skara (inskr. 1489, mag. 1493),
Hans Brask i Linköping (inskr. 1486), Magnus Sommar i Strengnäs
(inskr. 1500) och Magnus Haraldi i Skara (inskr. 1504). Äfven män,
som under Gustaf I styrde stiften eller ledde reformationen, möta
vi, såsom kanslern Laurentius Andreæ, inskrifven 1498, Sveno Jacobi,
biskop i Skara (inskr. 1508) och Ericus Svenonis i Åbo (inskr.
1509). I Greifswald inskrefvos, som jag en gång omtalat, inga
svenskar under åren 1477—1480, men deremot från 1487 till och
med 1515 ett antal af 57, hvilket utvisar lika täta besök, som
förut; bland dessa finnas två som hafva öfvergått hit från Rostock,
nemligen Hans Brask 1487 och Ericus Svenonis 1498. I Leipzig
intogos 30 svenskar under åren 1483—1516, hvilket utvisar ett ej
obetydligt aftagande mot den föregående tiden; det märkligaste
namnet är Olaus Phase, som inskrifves Georgii dag 1516, men redan
samma år öfvergår till Wittenberg och så blifver Luthers lärjunge.
Wittenberg (stiftadt 1502) såg blott 6 svenskar hos sig före katolska
kyrkans fall i Sverige, nemligen en inskrifven 1515, tre 1510 (deribland
Olaus [Petri] Phase[2] och två 1520. Köln, obskurantismens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
