Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hufvudfästning, var då vida mera besökt; jag känner ej förhållandet före
1503, men från 1503 till och med 1520 inskrefvos 12 stycken och
deribland våra två sista katolska ärkebiskopar, Gustaf Trolle 1511
och Johannes Magni, redan magister artium, 1517.
Hvad som mer än något annat utan tvifvel försvårat drifvandet
af vetenskapliga studier i Sverige, har varit det förhållandet, att
handskrifter icke varit lätt tillgängliga och derjemte egt ett värde
så högt, att endast den rikare kunnat köpa dem. Det höga priset
var naturligtvis orsak till sällsyntheten; och boktryckerikonstens
införande hann häri ej göra hos oss någon betydlig förbättring. Dyrast
voro de naturligtvis i äldre tider. Vesteråsbiskopen Israel Erlandi
säger år 1317, att han köpt Decretum et Deeretales (d. v. s. de
kanoniska lagsamliugarne, som hvarje biskop måste hafva) för 100 mark
pengar, och ett Missale (handbok) för 10 mark lödig (då = 50 mark
pengar)[1]. I silfver representera begge summorna 160 och 80 specier
eller 640 och 320 kronor, men tager man hänsyn till silfrets värde
den tiden, måste summan kanske fyradubblas, för att utgiftens
verkliga storlek skall framträda[2]. Dessa handskrifter voro väl ovanligt
vackra, men äfven det missale som 1333 värderas till 8 mark
pengar[3], således blott 1/6 af biskopens, egde ju ett silfvervärde af 12
specier och kanske ett penningvärde af öfver 150 kronor. Biskop
Magnus i Åbo († 1452) fick af Wirmo kyrka ett helt gods för ett
legendarium, och 2 messböcker på hans tid värderades den ena till 80, den
andra till 100 mark penningar[4], hvilket då gjorde (efter 10 mark
pengar på en mark lödig) 64 och 80 specier eller 256 och 320
kronor, oafsedt, som jag erinrat, penningarnes högre värde den tiden.
1478 betalas en tryckt bok in folio, Leonardi de Utino Sermones,
med 2 rhenska floriner[5], hvilken summa visserligen ej motsvarar
mer än ungefär 4 mark pengar eller 4 specier, men naturligen vida
mer i vår tids mynt[6]. Vid tryckningen af Missale Upsalense år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
