Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
Boktryckeriets införande i Sverige. 48
väl ett stadigvarande tryckeri kommit till stånd i Stockholm, då
Johannes Fabri der tryckte två arbeten, Breviarium Strengenense och
en af vår bekante, kaniken Ericus Nicolai i Upsala, redan 14’J3
verkställd öfversättning af Gersons bok om djefvulens frestelse; 1496 och
1498 trycktes, så vidt jag vet, de sista böcker i Stockholm före
reformationen l). Efter några års stillhet börjar en ny officin sin verksamhet,
men denna gång i Upsala under en Paulus Grijs, som 1510 trycker
Psalteriunx Davidis »in domo doctoris Ravaldi arohidyaconi»; 1514
utkommer der en af Ericus Nicolai scolasticus verkställd
öfversättning af Gersons arbete: Ars moriendi; 1515 en öfversedd upplaga af
Donatus, den grammatika, som då öfverallt användes for den första
undervisningen i latin; ytterligare 4 om ej 5 arbeten trycktes hos
Grijs till och med 1519’-). År 1525 uppträda såväl Bartholomeus
Fabri som Georgius Richolff i Upsala som boktryckare 3). Äfven på
2 andra ställen i Sverige upprättades tryckerier, ett i Vadstena, som
dock uppbrann 1495, innan det fått ut något arbete4), och ett i
Söderköping genom den nitiske biskop Hans Brasks försorg, hvilket
senare trädde i verksamhet 1523 s). Hela skörden af vår medeltids
typografiska alster är, såsom synes, ganska mager till både
omfattning och innehåll; den består egentligen af religiösa
uppbyggelseskrifter, handböcker och evangeliiböeker nödiga vid gudstjensten, ett
par grammatikaliska arbeten för skolundervisningen, några
stridsskrifter och ett historiskt, nemligen rimkrönikan öfver Linköpings
biskopar. Samtidigt med detta försök att skapa en inhemsk
tillverkning har man användt utlandets pressar, både i Lübeck, Nürnberg
’) 1496 Breviarium see. ritnm eccl. Upsal. apud viduarn. J. Fabri; 1488 Mag.
Alanus de Rupe de dignitate ... Psalterii... på bekostnad af fru Ingeborg, Sten
Stures hustru.
’) 1515 Joh. Gerson, Doctrinalis expositio super VII psalmos poeniteutinles;
1515 legenda s. Annas; utan år legenda card:s Manfredi; 1519 Composita verborum
per mag. Magnum Ingemari rectorem scolarium necnon canonicum etc.; och utan
år och ort Psalmen: »Een rikir man och welloger ban», öfversatt från latinet af
»magister Ericus Olai s. theol. professor quondam decanus».
3) Den förre utgifver Statuta provincialia prov. Upsal. 1525, den andre s. å. ett
Breviarium och utan år »Wårfrutidher» (ånyo utgifven af Klemming 1854 under
namnet: Den Svenska Tideboken).
4) Diarium Vadstenense (SS. rer. Svec. I, 1, 202).
*) 1523 Chronicon episcop. Lincop. och Historia s. Nicolai episc. Lineopensis;
1525 Manuale eccl. Lineopensis. Wieselgren i Sveriges Sköna Literatur II, s. 400
anför äfven »Dootoris Nicolai Ostrogothi decani Stengenensis Errores.. . Martini
Lutheri, Söderköp. 1523» och »Maudata Cæsaris et epistola Georgii barbati ducis ...
contra Lutlierum 1. e. 1525» Följande året befallte Gustaf I biskop Brask att
nedlägga -tryckeriet, för att ej skada det, som kungen då i Stockholm upprättade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
