Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Boktryckeriets införande i Sverige.
47
Vid de eldsvådor, som härjade Upsala, har ock möjligen åtskilligt
blifvit förstördt’); mycket har förvisso gått förloradt derigenom, att
den följande tiden dels i blindt nit sökt tillintetgöra åtskilligt, dels,
betraktande det mesta såsom lemningar af den papistiska surdegen,
låtit det förskingras och hamna hos bokbindare och
viktualiehand-lare. — Äfven enskilda bokförråd af betydenhet hafva nog funnits,
särskildt i femtonde seklet. Som exempel vill jag anfifra, att år 1475
en magister Bero skänker till ett kanonikat i Skara en boksamling
af öfver 130 arbeten, hvaraf 92 i teologi, 9 i juridik, 20 i artes, d. v. s.
de filosofiska vetenskaperna och 10 i grammatik -). I klostren hafva
betydande bibliotek varit samlade:l), i synnerhet i Vadstena, hvars
munkar sparade hvarken tid eller penningar för att från alla håll,
äfven genom inköp i främmande länder, rikta klostrets boksamling *).
Bpktryckerikonstens uppfinning gjorde en revolution i literaturen,
visserligen icke genast, ty i början trycktes massor af den
bård-smälta skolastiska visdom, som varit medeltidens förnämsta andliga
föda genom sekler, men bildningen egde dock nu ett medel att sprida
sig utom lärosalarne bland samhällets öfriga lager; när humanismens
anlopp rubbat den gamla skolastiska byggnaden och när
informationen förkunnat tankens frihet, blef boktryckerikonsten den nya
rörelsens starkaste hafstång. Dess fördelar voro genast från första stund
så i ögonen fällande, att ingen gerna kunde undgå att se dem.
Ärkebiskop Jakob med sitt varma intresse för dylika ting har väl
äran af, att äfven hos oss de första försöken gjordes i den nya konstens
tillämpning. Kring 1475 trycktes i Stockholm vår första bok: Vita
s. Katarinæä); 1483 den andra: Dyalogus creaturarum moralizatus
af Johan Snell, som året förut tryckt böcker i Köpenhamn °). 1495 har
’) Särskildt då Gustaf Vasas folk 1521 satte eld på biskopsgården. Den hade
redan 1497, såsom förut nämdt, blifvit delvis nedskjuten.
2) Listan är tryckt af Reuterdahl i svenska kyrkans historia III, 2, s. 5G2—5GG.
3) Rika upplysningar härom äro samlade i Fants och Aurivillii disputation:
De Bibliotliccis medii ævi in Svio-Gothia Ups. 1782 qv.
4) Som antydan af dess omfattning kan jag nämna, att Cod. 2G Teologi Ups.
Bibi., som kommit från Vadstena, har som signum frän klosterbiblioteket: L. VI. 9:ns.
Om man får antaga att den tredje siffran stigit ända till 20 (en codex är signerad
.T. 2 XVI), så skulle ju med 12 hufvudafdelningar (A—L), 6 afdelningar eller
hyllor i hvar (I—VI) och 20 böcker i hvarje sådan, samlingen stigit öfver 1400
volymer.
s) Om det sannolika tryckåret och arbetets beskaffenhet se Klemming: »Om
Vita b. Catliarinæ», Stockli. 18G9 qv., eller densammes arbete: Ur en antecknares
samlingar s. 92—104.
I afseende pà detta och följande arbeten från vårt palæotypridehvarf får jag
hänvisa till .1. II. Schröder» promotionsprogram 1842 qv.: Incuuabula arlis
typogra-phicæ in Svecia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
