Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 Den högre bildningen i Sverige pà 1500-talet.
kräkta både uppåt och nedåt, på statsmyndigheten och folkfriheten,
inträder i vår bildning ett tydligt tillbakagående, som kanske ock
sammanhänger dermed, att ej längre Paris utan Nord-tyskland
ammade vår liögre bildning. Och på denna punkt förblef det hos vår
stormannaklass ända in i reformationens tidehvarf. Visserligen har
insigt i svenska lagen icke kunnat alldeles fattas hos män, som på
tinget eller i rådet dömde efter densammas bud, men i öfrigt torde
bildningen stått så lågt, att icke ens läsa och skrifva varit en gifven
förutsättning hos alla. Åtminstone förekommer i ett rådets dombref
från Sten Stures tid uttrycket »alle i rikesens radb som kesa kunna»’).
Naturligtvis funnos härifrån undantag. De utländska universitetens
matriklar vittna, att äfven ädlingar från Sverige vid dem studerat-).
I Leipzig inskrefvos, såsom jag förut omtalat, Karl Bonde 1414 och
Thord Bonde 1437. I Greifswald inskrefs år 1500 »Nicolaus Nicolai
de castro Stegholm Lincopensis diocesis». I Köln år 1516 Jasparus
Flemigk. I Rostock 1480 »Ericus Trolle de Nicopia»; ban var son
till lagmannen Arvid Trolle och blef far till den ryktbare ärkebiskopen
Gustaf Trolle. Och af sådana ädlingar, som ämnade ingå i kyrkans
tjenst eller redan gjort det, förete dessa matriklar för
fjortonhundratalet ett stort antal, såsom min föregående redogörelse för de
utländska resorna nogsamt vittnar.
’) Styffe, Bidrag till Skand. liist. III, s. ccxli, not 8.
J) När en gäng alla matriklar blifvit undersökta ocli öfriga källors bidrag
tillgodogjorda, skall väl antalet kunna ökas. Diarium Vadstenense (Script. rer.
Svec. I, 1, s. 110) säger om Karl Karlsson (till Ulfåsa, lagman i Nerike ocli S:t
Birgittas sonson) vid hans död 1398: Hic maynæ literatnræ fnit et magiw:
reputa-tionis in studio, gui reversus a studio post aliquos annos accepit sibi uxorem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
