Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gustaf den förstes förhållande till den svenska bildningen. Hans tankar på ett återställande af Upsala universitet. Hans omsorger om skolväsendet. Erik XIV gör 1566 en början till universitetets återställande. Johan fortsätter sin broders verk. Hans förslag till konstitutioner. Universitetets strid med Johan rörande liturgin från 1576. Dess upplösning 1581. Johan inrättar Stockholmskollegiet. Dess fall och förberedelserna till Upsala universitets återställande. Svenskarnes utrikes studier 1520—1593. Några ord om den högre bildningen i landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf I och ilen svenska bildningen.
51
ANDRA KAPITLET.
Gustaf den förstes förhållande till den svenska bildningen. Hans tankar på
ett återställande af Upsala universitet. Hans omsorger om skolväsendet. Erik XIV
gör 1566 en början till universitetets återställande. Johan fortsätter sin broders verk.
Hans förslag till konstitutioner. Universitetets strid med Johan rörande liturgin
från 1576. Dess upplösning 1581. Johan inrättar Stockholms-kollegiet. Dess fall
och förberedelserna till Upsala universitets återställande. Svenskarnes utrikes studier
152(1—1593. Några ord om den högre bildningen i landet.
Oförgätliga äro (le välgerningar Gustaf Vasa bevisat Sveriges rike.
Han bar räddat vår nationella sjelfständighet undan främmande
öfvervälde, betryggat den genom upprättande af ett fast konungadöme
och slutligen genom reformationen banat vägen för en friare andlig
utveckling. Med rätta kallas han derföre fäderneslandets fader, och
på de väldiga grundvalar ban lade hvilar än i dag den svenska
staten. Så stora äro hans förtjenster, att de skuggor, som finnas i
hans som i hvarje annan menniskas person och lif, derför blekna
bort, och det tillhör ej dem, som ännu i dag njuta frukterna af hans
storverk, att glömma dessa för att blott fästa sig vid hvad han gjort
för litet eller försummat att göra. Och när historien, som skildrar
det förflutna i dess storhet och litenhet, som fäller dom både öfver
det, som blifvit gjordt och det som blifvit underlätet, tecknar
Vasakonungens lif och verksamhet, så fördrager den bilden väl allt det
sanningens ljus, som öfver den sprides. Bristerna och felen låta blott
förtjensterna så mycket starkare träda fram.
Om (let är någon sida af Gustaf Vasas verksamhet, som varit
för klander utsatt, så är det hans förhållande till kyrkan och
bildningen. Han tog den katolska kyrkans rika arf i sin hand, men,
säger man, ban visade ej det intresse för den andliga odlingens sak,
som den förtjente och ban såsom konung bort egna den, ej heller
den frikostighet, som både var af nöden och för honom var lätt.
Hvad ban gjorde var för litet; han hade både kunnat och bort göra
mer. Men för att rättvist bedöma hvad Gustaf här gjort och icke
gjort, måste man väl förut besinna, under hvilka förhållanden ban
lefde och regerade. Han började sin bana med en strid på lif och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
