Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gustaf den förstes förhållande till den svenska bildningen. Hans tankar på ett återställande af Upsala universitet. Hans omsorger om skolväsendet. Erik XIV gör 1566 en början till universitetets återställande. Johan fortsätter sin broders verk. Hans förslag till konstitutioner. Universitetets strid med Johan rörande liturgin från 1576. Dess upplösning 1581. Johan inrättar Stockholmskollegiet. Dess fall och förberedelserna till Upsala universitets återställande. Svenskarnes utrikes studier 1520—1593. Några ord om den högre bildningen i landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Julian III utvidgar det före 1572. G1
tillhörig gård mellan domkyrkan och bondkyrkan, som förut någon
tid innehafts af ärkebiskop Laurentius Petri’). Längre liann ej konung
Erik i sina afsigter; två år senare stöttes ban från tronen ned i
fängelset. Det var emellertid förvisso icke något dåligt val af lärare
han gjort. Laurentius Petri Gothus (som ban kallas till skillnad från
sin svärfar och företrädare på ärkebiskopsstolen L. 1’. Nericius) hade
gjort sina studier vid reformationens medelpunkt. Wittenberg, under
ledning at Melanchton och promoverades vid års ålder till magister
år 1558. Tre år senare återvände ban hem, men har derpå ånyo
rest till Rostock, der ban vistades 1564. Den vänskapliga
förbindelsen med Erik XlY:s omgifning, såsom Göran Persson ni. fi. har väl
förskaffat honom professorsplatsen år 1566, men hindrade icke, att
ban snart tillvann sig äfven Johan 111:9 förtroende2).
Det blef den senare förbehållet att utföra, hvad brodern ej kunnat
eller hunnit, sedan freden med Polen och Danmark 1570 gjort slut
på det sjuåriga kriget. För skolväsendet lades genom 1571 ars
kyrkoordning fasta grundvalar3), ehuru det visserligen i början förblef ett
godt afstånd mellan lagbudet och dess tillämpning4). Som en värdig
fortsättning häraf utvidgade Johan III universitetet genom att göra
Laurentius Petri till rektor och utnämna två nya professorer,
magistrarne Petrus Benedicti och Olaus Jonæ Luth. När detta skett, är ej
bekant, men det kan icke hafva skett senare än i början af år
1572ä). Snart tillkommo ännu två nya lärare, nemligen mag. Petrus
Jonæ senast 1573") och mag. Henrieus Nicolai Gadolenus senast
’) Tryckt lios Fant. Observationes circa divers, capitulorum catliedr< forniam
disput. acad., 4:o, Ups. 1792, s. 14. Detta hus hade under medeltiden varit Decaui
gård och är nu (1877) fo 1 ksk ol e 1 är a r es e ini n ar i u m.
5) För ofvanstående se Fant, 01>servat:s selectæ, fasc. II, pars VI, s. 5 och
Anjou, Svenska Kyrkoref. liist. III, s. 23. Hans skrifter uppräknas af Fant anf. st.
’) Jfr. dess kapitel om skolorna, der en ganska fullständig undervisningsplan
är utarbetad. Skolans språk är latinet; i grekiska meddelas ej någon undervisning
(jfr. här, huru Erik Herkepe infört grekiskan i Aho skola redan 1560, Porthan,
Juustens Cliron. episc. Finl. s. 629, not. 13 i 1859 års edition), af tionden skola
studenter underhållas både in- och utrikes.
4) Ehuru 1571 års kyrkoordning föreskref, att en leetor theologiæ skulle tinnas
vid hvar stiftskyrka, fauns ännu 1573 ingen sådan mer än i Vesterås (Anjou anf. st.
III, s. 5).
") Med namn och titlar utsatta förekomma dessa tre under mötesbeslutet i
Upsala d. 22 Aug. 1572 (Stiernman, Riksd. o. Möt. beslut. I, s. 329). Men redan
1572 d. 19 Maj skrifver Johan till ärkebiskopen att rådslå med »professoribus in
eollegio» om kyrkans reparation (1!. lleg:t). Messenius berättar (Scondia 111., VII,
16), att »Aeademici Upsalenses» år 1571 fingo i uppdrag af ärkebiskopen att
vederlägga Cromeri cateehismus, som utkom detta ur.
°) Petri Jonæ hustru berättar visserligen, att hon 1568 d. 4 Dee. förmäldes
med honom, som på den tiden var läsemästare i Upsala Academia, oeb att de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
