Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gustaf den förstes förhållande till den svenska bildningen. Hans tankar på ett återställande af Upsala universitet. Hans omsorger om skolväsendet. Erik XIV gör 1566 en början till universitetets återställande. Johan fortsätter sin broders verk. Hans förslag till konstitutioner. Universitetets strid med Johan rörande liturgin från 1576. Dess upplösning 1581. Johan inrättar Stockholmskollegiet. Dess fall och förberedelserna till Upsala universitets återställande. Svenskarnes utrikes studier 1520—1593. Några ord om den högre bildningen i landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(JO Erik XIV begynner återupprätta universitetet 1566-
dömet kan vara något skeft, men deri ligger ock synbarligen mycken
sanning. Han säger: »det är ändå mer till sörjendes, att det hafves
ingen akt pä ’skolorna eller kyrkorna, att till befruktandes vara vill.
att icke en slem barbaries inom få är hela riket varder
öfvergångan-des». Han vill icke kalla tio af hela presterskapet för »docti,
hög-förståndige eller stadige män», ty de fleste som utrikes studerat,
hafva endast besökt Wittenberg och Rostock och för fattigdoms skull
stannat der aldeles för kort. Ej utan sanning utbrister han till slut:
»Sannerligen det myckna församlade guld och hälst krigsrustningar,
skepp, bysser, värjor och befästningar blifva dem som dem ega mera
till skada än till gagns, om de ock icke äro försörjde med dessa
förbenämda ägodelar».
Ej utan skäl kunde man vänta, att Erik XIV, som genom sin
fars försorg fått en uppfostran så vårdad, att han väl kunde sägas
stå pä höjden af sin tids bildning, skulle med ifver och framgång
befordra dess sak i Sverige. Det svenska rikets ställning var befästad,
<1111 ock nya krig hotade vid synranden, konungadömet var starkt och
skattkammaren full af rikedomar. Nu om någonsin syntes en gyllene
tid för vetenskapens och konstens idkare ingå. Han har ock
verkligen tagit ett första steg mot universitetets återupprättande, men
eget nog ej i början af sin regering, då allt var lugnt och derför
inbjöd till tanken på fredens värf, utan först 1560, midt i brinnande
krig, då Sverige redan behöfde alla sina krafter tör kampen med
Danmark och Polen. Ehuru lians afsigt var att, såsom han sjelf
säger, i Upsala upprätta ett kollegium eller universitet, der ungdomen
kunde i fria bokliga konster undervisas och upptuktas, àtnöjde han
sig nu med att befalla magister Laurentius Petri (Gothus ärkebisk.
1574) att offentligen föreläsa »både elementa Grecæ linguæ och andre
lectiones»; så fort han kunde finna flere lämpliga lärda män, skulle
han utvidga kollegiet och förse dem med både underhåll och
privilegier. Det förra kapitelshuset på södra sidan om domkyrkan (som nu
var kronans egendom) skulle fà användas till »lectorium eller
collegii-hus» ’). Den nye professorn fick till sitt underhåll anvisning på tionden
af Danmarks socken -) och dessutom med full eganderätt en kronan
’) Brefvet uf Svartsjö <1. 8 Juni 1566, i Bihanget, n. 5.
J) Enligt Kungl. Br. ’"-6 1566 i Upsala slotts räkenskaper för år 1567 i
Kammarark. Denna spanmål gick 1567 till 6 läster. Dessutom fick ban genom
Johan 111:s bref d. 11 Dec. 1568 10 vinterlass hö af Upsala slott (Kamrer
Sandbergs saml. om läroverken, s. 180 i Kammarnrk:t). 1569 har »Mäster Lars Petri,
lector i Upsale», 6 läster spanmål af tionden och af Upsala gård »4 stycken oxar
och 10 lass hö» (se »Byscoppers, kyrkeherrers etc. wnderholdh öffwer liele ricket...
anno 69», ms.orig. in folio i perg.omslag i Kungl. Bild., Svensk kyrkohistoria).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
