Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gustaf den förstes förhållande till den svenska bildningen. Hans tankar på ett återställande af Upsala universitet. Hans omsorger om skolväsendet. Erik XIV gör 1566 en början till universitetets återställande. Johan fortsätter sin broders verk. Hans förslag till konstitutioner. Universitetets strid med Johan rörande liturgin från 1576. Dess upplösning 1581. Johan inrättar Stockholmskollegiet. Dess fall och förberedelserna till Upsala universitets återställande. Svenskarnes utrikes studier 1520—1593. Några ord om den högre bildningen i landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Universitetet intill 1577.
63
att Olaus Luth skulle författat arbeten i astronomi, dialektik och
latinsk filologi’). Särdeles omfattande kan väl ej undervisningen
hafva varit, och Johan har sjelf erkänt det, då ban på kyrkomötet
i Stockholm i Juni 1 f>74 framlade sitt första forslag till ändring i
lf)71 års kyrkoordning, och dervid, efter ett häftigt utfall mot de tyska
teologerna, särdeles i Wittenberg, för deras stridiga åsigter, förklarade,
att han ej längre ville tillåta, att svenskarne studerade teologi i
Tyskland, utan skulle besörja om tillräcklig undervisning vid Upsala
universitet -). Ehuru någon egentlig åtgärd i den riktningen icke blef
vidtagen (om ej Gadoleni utnämning till professor möjligen var det),
tvekade han ej att i den nya kyrkoordiuansen af Mars 1575 låta
intaga den föreskriften, att de svenskar, som hemkomuio från utländska
universitet, skulle underkasta sig pröfning i Upsala, förr än de
antogos till skolmästare i något stift3). Denna pröfningsrätt stärkte
den inflytelse universitetet måtte hafva haft på prest- och
skollärar-bildningen, att döma af den bestämda protestantiska hållning, som
en stor del af presterskapet intog efter universitetets fall, jämförd
med den föregående osäkerheten. Förtjensten af denna rena
protestantiska riktning tillkom professorerna, ej ärkebiskopen, ty han, som
i den nu inbrytande liturgiska striden tog parti för konungens
medlingsplaner, gick så långt, att lian äfven sökte länka universitetets
undervisning åt samma håll och till och med erbjöd sig att sjelf, om
så behöfdes, bestrida densamma. Den 1 Februari 157(5 anslog han
offentligen (på dörrarna till kyrkan och akademin, säger Messenius)
ett till alla teologie studerande stäldt program, hvars med anföranden
ur kyrkofäderna späckade inledning gick ut på att bevisa, att utan
deras studium vore insigt i skriften omöjlig. Han stadgade derföre,
att en timme dagligen skulle anslås åt deras läsning »in leetorio
publico», och denna undervisning skulle ban antingen sjelf eller genom
vikarie leda4).
Vi äro härmed inne på den liturgiska striden, men innan jag
6) Antiqv. Arkivets gamla katalog liar ander n. 1). 77 "Olai Luth Astrononiia
utskrifven 1584», hvilken jag iloek ej lyckats påträffa i Kungl. Bibkt. SchelTerus i
Sveeia literata s. 43 (1698 års edit.) anför äfven en »Dialectica» af Luth och säger
att den och Astronomin, begge på svenska, funnos i handskrift bland prof. Joh.
Burei böcker. Slutligen tillägger Palmsköld honom: »Dictata in librum I
Tuscu-lanarum qvæstionum Oiceronis» (enligt Arrhenius, Ilist. Ac. Upsal. s. 142. not k).
2) Anjou III, s. 77.
3) Anjou III, s. 16, not **.
4) Tryckt i Baazii Inventar. s. 399—403, äfven anfördt af Messenius i Scondia
111. VII. s. 40. Ärkebiskopen hade i sin förut omtalade förpligtelse af d. 11 Jan.
1575 lofvat att vaka öfver föreläsiiingarne vid universitetet och för de teologiska
utgifva ämnen ur kyrkofädernas skrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
