Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gustaf den förstes förhållande till den svenska bildningen. Hans tankar på ett återställande af Upsala universitet. Hans omsorger om skolväsendet. Erik XIV gör 1566 en början till universitetets återställande. Johan fortsätter sin broders verk. Hans förslag till konstitutioner. Universitetets strid med Johan rörande liturgin från 1576. Dess upplösning 1581. Johan inrättar Stockholmskollegiet. Dess fall och förberedelserna till Upsala universitets återställande. Svenskarnes utrikes studier 1520—1593. Några ord om den högre bildningen i landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ö4 Universitetets ekonomiska ställning.
berör den, återstår det att dels om universitetets materiela ställning
anföra det obetydliga jag vet ocb dels omnämna Johans odaterade
förslag till konstitutioner för universitetet. Professorernas aflöning
har bestått i anslag af tionden, dels från Upland, dels från Norrland,
och vexlade från tre till sex läster spanmål’). Några prebenden
synas de deremot icke hafva innehaft. Äfven för studenternas
underhäll hade konungen sörjt genom att den 25 Juni 1 ~>74 anslå sex
läster af tionden i Ångermanland till underhåll af tolf fattiga
studenter-). Till föreläsningarne användes det gamla domkapitelshuset,
hvilket, som jag ofvan nämnt, Erik XIV skänkt universitetet 15663); i de
öfriga stenhusen kring domkyrkan tingo professorerna sina bostäder4),
’) .Tag vill samla här uppgifterna om deras aflöning. 1573 d. 24 Fehr.
kvitterar Petrus Benedict! professor et poeniteutiarius ß lester eller 288 tunnor från
Medelpad (Kammarark. Kamrer Sandbergs saml. om läroverken, s. 178). I October
ocb November s. år innehölls af lönerna för Laur. Gotns ocb SI. Petrus Jouæ 6
pund (= 24 tunnor) för hvar, och för 51. Olaus Luth och M. Petrus Benedict! 4
pund hvar (anf. st. s. 173). — 1575 d. 26 Octob. qvitterar Mag. Henrieus Nicolai
prof. tre läster från Olands härad till förbättring (sic) anf. st. s. 183. — I 1575
års förläui n gsregister är af kyrkotionden förlän t till Lectores: Mäster Peder Jona;
6 lest. 2 pd. 6 spann, M. 01. Luth 5 1. 2 p. 4 sp. ’/j fjerd., M. Peder Benedieti
3 1. 1 p. 5’,’2 sp., M. Ilindrich 3 lest. (Jämförelsevis kan nämnas, att biskoparna
hafva 12 läster hvar, Ups. skolmästare 4 clio). — I 1576 års förlän, register uppbär
Olof Luth 4 1. 3 p. 1 sp. (löper 153 daler l’/2 mark), P. Jonas 4 1. 9 p. 5 sp. ’/2 f:g
(löper 172 daler 3 mark 5’/2 öre), M. Ilindrik 3 1. 6 sp. [a: pund] (löper 126 daler).
— 1 1577 års förlänis register står ej anfördt, hvad hvar och en har, utan hvad de
pläga bekomma, hvilket för P. Jonæ angifves till 6 läster eller 216 daler, för O.
Luth 5 lester eller 180 dal., för H. Nicolai 31/, lest. eller 126 daler. — I 1578
års lorläms register har hvar af de tre blott l’/2 lest. eller 72 daler. — I 1579 års
register hafva de två första l1’, lest, H. Nicolai 1 lest af Norrland och fi pund af
Upland. — I 1580 års register har hvardera l’/2 lest, ehuru på P. Jouæ tillskrifvas
»skall vara 2 lester». Men här tillkommer: »Mäster Lars Joannis läsemästare vdi
Upsala Collegio, 2 lester». Och i 1581 års förlän:s register, uppgjordt i Dec. 1580,
förekommer samma uppgift som för 1580, men troligen utföllo ej dessa löner. För
1582 liunas ej några anslag till Upsala. — Att L. 1’. Gothi lön utgick af Danmarks
socken, har jag visat ofvan s. 60, not 2; P. Benedieti utgick frän Medelpad, II.
Gadoleni från Ölands härad (se ofvan). Petrus Jonæ har troligen haft tionden
frän Vaxala och Bondkyrlco socknar (se Bihanget, s. 145).
2) Bihanget, n. 6. Detta anslag förekommer ännu i 1577 års förläningsregister.
men icke 1578; det öfverflyttades nog då till skolan i Stockholm.
3) I domkyrkans räkenskaper för 1575 (Kammararkiv.) förekommer: »Till
Achademia huset att kalkslå öfre bottnen med, kalk 17 tunnor.»
Genom bref af d. 15 Januari 1573 befaller Johan ärkebiskopen att hafva
akt på stenhusen, såväl de kring kyrkogården, som öfriga hvilka kyrkan innehaft,
så att de af Professoribus oeli kyrkans tjenare måtte blifva besutne och bebygde
(Riksregistr.). — Och i Pär Larssons räkenskap 1575 för domkyrkan (Kammarark.)
anföras 200 mark, utbetalta till Mäster Pär Benedieti, sedan ban förordnats till
Söderköping, efter ban sjelf utlagt dessa »till att förbygga kyrkans hus, som ban var
boende i, når ban var poeniteutiarius i Upsala».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
