Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gustaf den förstes förhållande till den svenska bildningen. Hans tankar på ett återställande af Upsala universitet. Hans omsorger om skolväsendet. Erik XIV gör 1566 en början till universitetets återställande. Johan fortsätter sin broders verk. Hans förslag till konstitutioner. Universitetets strid med Johan rörande liturgin från 1576. Dess upplösning 1581. Johan inrättar Stockholmskollegiet. Dess fall och förberedelserna till Upsala universitets återställande. Svenskarnes utrikes studier 1520—1593. Några ord om den högre bildningen i landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73 Stockholmskollegiets grundläggning 1576.
lasse till Drottningholm, och i Augusti samma år lemnade denne
riket’). Kollegiet sköttes under några år af en annan hemlig .jesuit,
J. Billius, men 1583 undergick det en vigtig förändring i
protestantisk riktning.
Det var nog ingen tillfällighet, att detta skedde samma år, som
Katarina Jagellonica aflidit d. 16 September. Redan förut hade Johans
katoliseringsplaner betydligt svalnat, deras sista stöd var nu
bortryckt med drottningens död. Han försåg läroverket detta år med två
protestantiska lärare, Jacobus Erici och Laurentius Johannis Lælius2);
den förre kallades professor i grekiska, den senare i fysik3). 1584
tillkommo Ericus Jacobi Skinnerus, som 1585 kallar sig professor
derstädes i matematik4) och Petrus Pauli (bror till Laurentius
Paulinus här nedan) hvilken senare dock 1586 förflyttades till kyrkoherde
i Storkyrkan Ä). 1586 anställdes Nicolaus Olai Botuiensis och 1587
Petrus Kenicius, hvilka förmodligen ledt den teologiska uudervisnin-
’) Anjou III, s. 163 och 168. Man skulle nf hans ord s. 150 kunna tro, att
Klosterlasse redan 1578 blifvit skild från sin befattning, men så är ej förhållandet.
Ännu 1579 hade Mäster Lars samt läsemüstare och studenter i Gråmunkaklostret
till sin förtäring 9 läster spanmål, till inköp 5 läster och till klostrets byggning
7 läster (Kamr. Sandbergs Saml. om läroverken s. 184 i Kammarark.). Dessutom
var ett kronohemman ocli ett konungens eget på Liudön, som hittills legat under
Torfwesund, anslaget till Kollegiet, hvarjemte Klosterlasse der egde taga 50 lass hö
(Kamr. Sandbergs Saml. s. 186).
5) Den 2 Dec. 1583 anvisade Johan åt Mäster Jacobus Erici ocb Mäster Lars
Johansson, läsemästare i Stockholms Collegio, 3 lester (144 tunnor) hvar af tionden
i Ångermanland (Kamr. Sandbergs Saml. s. 189). Att Kollegiets inrättning
egentligen skedde detta år synes af den 9 år senare tryckta Jacobi Gislonis chronologia,
der under 1583 läses: Collegium Slocleholmense inchoatur et doctrinarum studia
restaurantur. (Jfr. Messenius VII, 68 och XV, 143). Laurentius Paulinus säger
i Historia Arctoa Lib. II, cap. 72 om Johan: Academiam a. c. 1583...
Slock-holmia; non contemnendis sumtihus instauraverat. — Det ända in i senaste tid
upprepade påståendet, att Johan kallade f. d. professorer i Upsala till lärare i
Stockholm, reducerar sig dertill, att Lælius, den minst betydande af alla, varit
anställd i Upsala omedelbart före universitetets fall.
3) J. E. kallar sig »Græcæ liuguæ in Gymnnsio regio professor» i sin edition
1584 af Oratio Isocratis, öfver hvilken ban föreläste 1587 (se Fant Hist. lit. Græcæ,
s. 27) och i den almanack han utgaf 1587. Lælius kallar sig prof. physicus i sina
1587 tryckta tlieses (som finnas i Palmskölds saml. Ups. Bild. n. 261 s. 243).
*) 1585 d. 8 Januari, Joh. III» bref för Mäster Erik Jacobsson på 3 läster af
Danmarks sockens kyrkotionde (Riksreg:t). Han kallar sig »Mathematum in schola
rcgia professor» i det Epithalamion han lät trycka 1585 vid Johans förmälning med
Gunilla Bjelke.
5) I 1584 och 1585 års förläningsregister (Kammarark.) uppbär P. Pauli 5
lester af tionden vid Vårfrukyrkan (eller 240 daler), Lars Johannis d:o af Erentuua,
Jacobus Erici d:o af Ångermanland ocli Ericus Jacobi d:o af Danmarks socken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
