Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gustaf den förstes förhållande till den svenska bildningen. Hans tankar på ett återställande af Upsala universitet. Hans omsorger om skolväsendet. Erik XIV gör 1566 en början till universitetets återställande. Johan fortsätter sin broders verk. Hans förslag till konstitutioner. Universitetets strid med Johan rörande liturgin från 1576. Dess upplösning 1581. Johan inrättar Stockholmskollegiet. Dess fall och förberedelserna till Upsala universitets återställande. Svenskarnes utrikes studier 1520—1593. Några ord om den högre bildningen i landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
Stockholmskollegiets grundläggning 1576.
När nu herr Dawid gudfruktig ocli from
Til Upsala Academia kom,
Tå hijrde han desse flitelig
Ocli mer och mer förbättrade sig
I Tungomål Historier också
Som tiente till att skriften förstå.
Han flydde dryckenskap och nattegång
Dobbel och annat buller och bong.
Han hölt sine förmän i ähra och akt
Och tog sig til vara för högfärd och prakt.
Ty sådane studenter woro tå,
Som kunde ined liöfwelig kläder gå,
Meu siden ocli sammet och korkeskor
Höge hattar med silkesflor ’)
Regarnsstrunipor och skiortekragar store
Ocli andre sådane junkare fore,
Som sedan mycket upkonnie äro
Såg man ej tå studenter bära.
The wordo fuller likwäl lärde män
Af hwilka ännu några finnas igen
Ibland hwilka är den höglärde man,
Then jag här ej onämd låta kan
Mäster Olof Martini then wyrdige herre.
Thenne säger jag och andre flere
Månde i Upsala flitigt studere,
Itt sådant herligit universitet
War tå i Upsala som mången vet.
Men ther then nu war i bästa flor,
Så upprörde Satan ett stort rumor
Igenom sitt redskap och instrument
Som han ther till hade utsändt,
Som war til thet förste den slerne gäst
Ilerbestns och mäster Per Feclit thernäst,
Them tilsände Fånen den tredje stalhroder,
Som war i Swerige ej mångom göder,
Kloster Lasse månde man honom kalla.
Thesse diefwulens tippe kålfwar alla
The smidde ihop en Liturgiam,
Som förstörde Upsala Academiam.
Riket kunde dock ej uudvara en högre bildningsanstalt, och
Stockholm blef den ort, som Johan nu utsåg för anläggande af en
dylik. Redan i Mars 1576 umgicks han med tanken på att upprätta
en läroanstalt i det gamla gråinunkeklostret på Riddarholmen; ban
trodde sig i den smidige och beläste Klosterlasse, som i April ankom
till Sverige, hafva funnit rätta mannen att förestå densamma. I Augusti
samma år öppnades det under det då vanliga namnet Kollegium,
och Klosterlasse såg snart omkring sig 20 till 30 lärjungar, mest unga
prestmän, hvilka konungen dit inkallat och frikostigt understödt -).
Ett bibliotek skapades dels af klostrets gamla bokförråd, dels af hvad
som längre fram kunde roffas från Upsala3). Det kunde dock ej
länge förblifva obekant, att jesuitismen här dref sitt spel; läroverket
blef föremål för allmän misstro och ovilja. Och konungen sjelf tog
sin gunst från Klosterlasse, isynnerhet sedan de pågående
underhandlingarna med Rom genom påfliga stolens omedgörlighet kommit i
stackning och uppretat Johans sinne. Efter det mot kollegiet riktade
upplopp, som utbröt i Stockholm om våren 1580, förvisade han Kloster-
’) Redan 1571 års kyrkoordning (fol. LXXI) förmanade presterna att blifva
vid sid/ta kiordar och prestelufoor oeh fly stackota kappor och hofmans hattar,
som en part af de unga presterna löpte med. Den öfverklagade lyxen förefaller
måttlig, isynnerhet om den jämföres med den, hvartill de andliga hunnit 1619 (se
Thyselii Handl. II, s. 264), då det klagas öfver deras »wida och fransyska byxor
och sammetsgatubodar på ryggen.
r) För ofvanstående se Anjou anf. st. III, s. 110 och 134.
3) Jfr. ofvan s. 65 not. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
