Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gustaf den förstes förhållande till den svenska bildningen. Hans tankar på ett återställande af Upsala universitet. Hans omsorger om skolväsendet. Erik XIV gör 1566 en början till universitetets återställande. Johan fortsätter sin broders verk. Hans förslag till konstitutioner. Universitetets strid med Johan rörande liturgin från 1576. Dess upplösning 1581. Johan inrättar Stockholmskollegiet. Dess fall och förberedelserna till Upsala universitets återställande. Svenskarnes utrikes studier 1520—1593. Några ord om den högre bildningen i landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholmskollegiets undergång.
75
arbetat med nit och framgång. Det mest betydelsefulla i deras
verksamhet torde väl hafva varit, att de hyllade den nya filosofiska
riktning ’), som efter fransmannen Ramus kallades den Ramistiska och
hvars hufvudsträfvan var att tillintetgöra det inflytande Aristotelismen
fortfarande utöfvade. Jag får längre fram visa, till hvilka häftiga
strider i Upsala denna fråga förde; här hann den aldrig så långt,
emedan kollegiet så snart upplöstes. Hvad som utan tvifvel här,
liksom i Upsala både under flydda tider och äfven närmast efter 1593,
förlamade arbetet var den osäkra ekonomiska ställningen. Lönerna
utföllo icke ordentligt2); ur de rum, som kollegiet först innehaft,
ut-drefs det belt oväntadt för att gifva plats för myntverket; när så
nya blifvit i ordning ställda, fann öfverheten en vacker dag för godt
att der inqvartera alla från Livland öfverförda sjuka soldater,
hvaröfver professorerna bittert beklagade sig hos drottning Gunilla,
förklarande att de tydligen sågo sin undergång för ögonen3). Det var
dock ej derifrån, som den skulle komma. De drogo den öfver sig,
liksom deras företrädare i Upsala det gjort, genom sitt motstånd mot
liturgin. ,
Konung Johan hade icke genom sitt nederlag i förbindelserna
med Rom blifvit bevekt att närma sig det lutherskt protestantiska
partit. Han vidhöll hårdnackadt det kyrkosystem, han sjelf
framfödt och uppammat, och hertig Karls fasta och lugna motstånd blott
retade honom till försök att våldsamt tvinga alla till liturgins
antagande. Ordningen kom sluthgen äfven till lärarne i
Stockholmskollegiet. De flesta synas hafva vägrat och följden blef, hvad de ej
voro oförberedda på, att tre af dem Skinuerus, Kenicius och Nicolaus
Olai kastades i fängelse mot slutet af år 15894). Långt ifrån att
böja sig under magten uttalade de äfven i fängelset sitt ogillande af
’) Messenius Seondia VII s. 100, 101 och Skyttes ofvan anfürda tal.
2) Jfr. föreg. sid. not. 1. När Johan 1585 d. 4 Juni åt kollegiet anslår en
fjerdedel af alla presters underhåll i riket (Anjou III, s. 198 not. **), ser det ut
som han tagit ur andrns fickor, hvad han ej långre gaf ur egen.
3) Samtidig skrift i Riksarkivet af samma hand, som skrifvit den odaterade
böneskrift, hvilken jag tryckt i Bihanget n. 8, s. 17; således troligen al’ Skinuerus.
4) Dessa tre voro afgjordt fängslade, se deras bref (odateradt men från Januari
1590) hos Baazius. Inventar. s. 483—85. Lælius var kanske aldrig fängslad; 1591
skref ban sin Jungfruspegel. Möjligen undslapp ban genom affall, möjligen genom
någon konungens personliga välvilja; ban stod pä Sigismunds sida i den följande
striden. Jacobus Erici, som måste delat sina kollegers åsigter, efter han 1593 blef
professor i Upsala, måtte antingen flytt eller före stridens utbrott rest utrikes. (Jag
antar, att han är den Mag. Jacobus Erici, då i Rostock, till hvilken en Petrus
Petri Helsingus skrifver från Greifswald d 4 Januari 1592 och frågar, om ban
vidhåller, hvad de i Wittenberg öfverenskommit om sin gemensamma hemresa
(Riksarkivet, Colleetanea de Script. Svec. V, fol. 3).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
