Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gustaf den förstes förhållande till den svenska bildningen. Hans tankar på ett återställande af Upsala universitet. Hans omsorger om skolväsendet. Erik XIV gör 1566 en början till universitetets återställande. Johan fortsätter sin broders verk. Hans förslag till konstitutioner. Universitetets strid med Johan rörande liturgin från 1576. Dess upplösning 1581. Johan inrättar Stockholmskollegiet. Dess fall och förberedelserna till Upsala universitets återställande. Svenskarnes utrikes studier 1520—1593. Några ord om den högre bildningen i landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
Tankar på Upsala univ.s återupprättande.
liturgin och forehöllo ärkebiskopen, Andreas Laurentii, temligen oböljdt
hans anslutning till papismen1). De synas omsider, antingen mot
slutet af år 1590 eller början af år 1591, hafva återfått sin frihet2),
men derpå ånyo blifvit kastade i fängelse i November eller December
senare året Man erbjöd dem visserligen friheten mot vilkor, att de
undertecknade en förbindelse att icke motarbeta liturgien m. m., men
de vägrade att på sitt samvetes bekostnad köpa sin frihet3). Öfver
ett halft år fingo de sitta i denna nya fångenskap, ur hvilken de i
slutet af Juli 1592 sände en uppmuntrande skrifvelse till Vexiö stifts
prester, som nu äfven satte sig emot liturgin4). Någon tid derefter
slog befrielsens timma. Konung Johan nedlades under sommaren på
sin sista sjukbädd, och dödens annalkande uppmjukade hans sinne.
Han erinrade sig på samma gång en större orättvisa, han begått
genom att för samma motstånd mot liturgin upplösa universitetet i
Upsala. Han beslöt nu att godtgöra detta genom att återupprätta
universitetet och till lärare vid detsamma insätta de fångna
Stockholmsprofessorerna; bref härom afgick också, hvarjemte löften gåfvos
om underhåll för professorerna och anslag till ett kommunitet för
studenterna. Sjelf hann ban ej sätta saken i verket5), ty döden kom
’) Se ärkebiskopens bref till dem i fängelset d. 13 Januari 1590 och deras
odaterade svar härå (Baazii Inventor. s. 481—485).
2) Vanligen säges, att de sutto i fängelse ända till Johans död, men det
förefaller knapt möjligt af följande 2 skäl. Den 26 Sept. 1591 skrifver »Collegii
Stock-holmeusis reetor, Petrus Chcnicius» från Stockholm till Johannes pastor i Frestadh
och Hammarby med rekommendation lor en lärjunge, och ingenting antyder, att ban
satt i fängelse (original i Kongl. Bibi-, Aschanæi saml. in folio, P. b. 3 fol. 173).
Och Ericus Jacobi qvitterar å sin resterande lön d. 5 October och 8 November 1591
(Kamrer Sandbergs saml. om läroverken s. 182’/j i Kammararkivet). — Rudbeck
berättar i sin likpredikan öfver Kenicius, att denne först satt 6 veckor i fängelse, fördes
så till Wentholm, der ban qvarhöll® i 20 veckor, men så återfördes till Stockholm,
der ban länge satt fängslad.
3) Baazius Inventar. s. 485 aftrycker en förpligtelse af d. 18 Dee. 1591, som
de vägrade underskrifva, och omnämner, att ett mildare förslag dertill uppsattes
d. 22 Dec.
4) Baazius s. 495—497.
*) Det ligger något oklart öfver den frågan, om professorerna verkligen före
Johans död frigäfvoa och sändes till Upsala. Messenius påstår (Scond. 111. VII,
s. 104) att de ej utsläpptes förr än efter konungens död. Men en skrifvelse från
kapitlen i Upsala, Vesterås och Stockholm till Sigismund (af d. 11 Dec. (nya
stilen) 1593; i Riksark., Oxenstjevnska saml., Handl. rör. kyrk. styreiso) innehåller
i § 8: Jiegia Majeatas ■ ■. piæ memoriæ paulo ante mortem ... consensit velie se
erigere Collegium Upsaliai, quo nornine etia/n per literas suas misit quosdam
professoren eo. qui lac Stockholmiæ antca fuerant, promittens plures eu missurum
(derpå omtalas löftet om ett kommunitet). — Ej heller uttrycket i hertigens och
rådets bref af d. 26 Aug. 1593 (se Bihanget n. 11, s. 25) är fullt klart. Lika
otydlig är Paulinus i sin Historia Arctoa Lib. II, cap. 72. — Af professorernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
