Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Upsala möte 1593.
83
fessorerna fyra läster spanmål af vissa socknars kyrkotionde1). Ocli
redan i följande manad d. 25 Februari öppnades det efterlängtade
kyrkomötet i Upsala.
Professorerna spelade der en förherrskande rol. Af biskoparne
voro blott lyra tillstädes, men tre af dessa hade, genom sin
anslutning till liturgin, förverkat sitt inflytande, och den fjerde, Petrus
Jonæ i Strengnäs, som förlorat sin professorsplats i Upsala för sitt
motstånd mot liturgin, fick vid valet till ordförande blott en
fjerde-del af rösterna; de öfriga gåfvos åt den lärde Nicolaus Olai
Botni-ensis. Af hans kamrater utsågos Kenicius och Jacobus Erici till
bisittare och Skinnerus till mötets sekreterare. Äfven Laurentius
Paulinus Gotus, som nyss hemkommit och om sommaren samma år
näm-des till professor2), var redan så bemärkt, att han utsågs till aktuarie.
Det var redan i och för sig klart, att mötet skulle antaga sig
universitetets sak, än mera, då professorerna hade sakernas ledning i
sin hand. I det betänkande, som af mötet uppsattes och till hertigen
och rådet inlemnades3), begärde man, att universitetet skulle hållas
vid makt och särskildt anslag gifvas till byggnadernas
återupphjel-pande och vidmagthållande. Professorernas antal borde med tiden
ökas till tolf, efter äfven i de ringaste utländska universitet antalet
vore dubbelt så stort4), och deras årliga lön icke bestämmas mindre
än deras föregångares, så mycket mer, som man knappast kunde
hjelpa sig fram dermed i dessa besvärliga tider. Ett kommunitet
borde inrättas till de tättiga studenternas underhåll. Biblioteket,
som ej på länge varit inventeradt och från hvilket många böcker
bortförts, kunde förbättras med böcker från det i Stockholm5),
hvarjämte lön borde anslås åt en bibliotekarie. Likaså borde tryckeriet
’) I 1593 års förläningsregister har Nicolaus Olai 4 läster (värda 192 daler)
af Alunda ocli Oland; P. Kenicius d:o af Björklinge; Skinnerus d:o af Danmark;
Jacobus Erici d:o af Wänge, Skuttiinge ocli Danmark.
’) Ofta angifves han såsom professor redan vid tiden för Upsala möte, men
Joh:s Matthiæ säger uttryckligen i sin likpredikan öfver Paulinus, att ban sommaren
efter Upsala möte kallades till professionem logicam. Att det tryckta exemplaret
af 1593 års beslut är undertecknndt af Johannes Petri professor och Laur:s Pauli
professor, bevisar ingenting, ty bär äro alla sammanförda, som vare sig vid mötet
eller sedan (mest i landsorterna) underskrifvit, och trycket är dateradt d. 30 Juli.
®) Jag har följt en samtidig afskrift i Ups. Bibi. »Hogenskild Bjelkes
Colleeta-nea» X, fol. 44; Norlin i Bidrag t. Ups. Un. Hist., Ups. 1860 s. 7 har användt en
afskrift i Nordinska samlingen, som jag ej påträffat; en tysk öfversättning är tryckt
hos Nettelbladt, Schwed. Bibi. IV, 109—117.
4) Norlin anf. st. s. 7, 8 anmärker efter Tholuck, Vorgesch. d. Rationalismus
I. 56, att i 17:de seklet de tyska universiteten hade i medeltal 17 professorer.
") Johan III hade i gamla gråmnnkeklostret upprättat ett dylikt, hvilket först
Gustaf Adolf 1620 skänkte till Upsala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
