Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
Universitetets återupprättande 1393.
i Stockholm öfverflytta» till Upsala. Utaf hvarje stift borde ett visst
antal studenter underhållas vid utländska protestantiska universitet,
dock med förbehåll att ingen finge sända sina barn till utrikes
studium, förrän de tillbragt några år i Upsala. Slutligen borde
universitetet förses med lämpliga privilegier.
Det var klart, att en sådan framställning från det svenska
presterskapet skulle vinna afseende lios en regering, som delade dess
åsigter. I Juli månad voro professorerna i Stockholm’), för att härom
öfverlägga med hertigen och rådet. I sitt betänkande2) yrkade de förre
starkt på ett fast och tillräckligt underhåll, ty bristen häri hade
förorsakat undervisningens förfall, i det de fleste lärare föredrogo ett
säkert bröd såsom prester på landet; det vore nödvändigt, att de
voro om födan obekymrade samt förskonades från att nöta hofvets
trappor, och der förstöra både tid och penningar. Till sitt skydd
behöfde de en kansler (när de härvid erinra, att i utlandet denna
värdighet vanligen beklädes af en af de furstar, som underhålla
universitetet, ser det ut, som de här tänkt sig hertig Karl som sitt
hufvud); om de ej finge en myndig herre af protestantisk bekännelse,
som vid hofvet förde deras talan, fruktade de det värsta af de
aftäl-lingar, som egde Sigismunds öra. Skolorna måste ordnas, så framt
icke universitetet, som på dem hvilade, också skulle förfalla. Nu
hade man mest oexaminerade skolmästare eller sådana, som i
utlandet med stort missbruk förvärfvat »präntat magisterbref», och
hvarje lärare skötte sig efter sitt godtycke, utan att någonsin
kontrolleras genom examina. Detta måste afhjelpas genom en bestämd
skolordning, regelbundet återkommande examina och slutligen genom
skolmästames pröfning vid universitetet; deri låge ej någon afsigt att
röra vid biskoparnes myndighet. Men särskildt måste de yrka, att
biskoparne ej finge försända studerande utrikes, utan att dessa förut
pröfvats vid universitetet, ty de som drogo olärde åstad komme
vanligen lika olärde, om ej värre, igen, och mången skulle, i hopp om
dylikt understöd, heldre stanna vid skolan än fara till universitetet.
Den 1 Augusti 1593 undertecknade hertig Ivarl och åtta riksråd
den urkund, som återställde Upsala universitet3). Det heter i
inledningen, att alldenstund genom den split och oenighet, som varit i
religionen »den Akademia i Upsala, som af framfarna konungar och
regenter här i riket hafver upprättad varit, blifvit om intet och
förfallen», och då i ett så berömligt konungarike åtminstone en
högskola borde finnas, der personer kunde uppfostras till användning
’) Upsala domkap. protok. för d. 30 Juli 1593.
2) Bihanget n. 9. s. IS—23.
’) Bihanget n. 10 s. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
