Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Universitetets återupprättande 1593.
85
i det verldsliga och andliga regementet, så hafva de aktat nyttigt
nödigt och rådsamt att återupprätta universitetet i Upsala med
samma friheter och vilkor, som det förut innehaft. Professorerna
blifva 7 till antalet och atiönas med tionde af namngifna socknar,
hvarjämte de tre teologerna erhålla hvar sitt præbende. Dessa äro
Nicolaus Olai Botniensis, som blifver præpositus och professor
teo-logiæ och skall föreläsa »Yetus Testameutum Hebraice»; Petrus
Kenicius Botniensis, som blifver poenitentiarius och läser »Novum
Testameutum Græce»; Jacobus Erici Stockholmensis blifver decanus
och läser »Articulos doctrinæ christianæ et Controversias religionis».
Af de fyra filosofie professorerna nämnes blott Ericus Jacobi
Stockholmensis, som blifver »Rector Collegii»1); till de öfriga professurerna
i astronomi, fysik och artiuin dicendi hade man tydligen ännu ej
nämt innehafvare, om de ock snart besattes-). Flera veckor senare
d. Augusti utfärdades af hertigen och rådet ett bref om
upprättande af ett. kommunitet för fattige studenter3). Det skulle liiggas
nere på Studenteholmen (nuvarande Qvarnholnien) der det fordom
legat, och fyratio studenter der hafva bostad, föda och kläder. Till
dess underhåll anslogs hela tionden af 10 socknar och ytterligare 7
läster spanmål4). Anslaget skulle ständigt förblifva vid universitetet,
hur än andra förläningar kunde rubbas för rikets behof. Såväl i
detta soiu i föregående bref utsäges tydligen, att de endast voro
utfärdade tills vidare, till dess Sigismund gifvit dem sin kungliga
bekräftelse.
’) Hvilken professur han beklädde, är ej klart; äfven i brefvet d. 15 Mars
1595 (Bihanget s. 36) kallas han blott Hector Collegii. Antagligen var det
matematik, hvari ban redan i Stockholm varit professor, ty denna professur jemte de 6
andra- (blott att artiuin dicendi kallas logik) förekommer i ett. räkningekammarens
bref af d. 27 Nov. 1600 (Kammarark. Uplands Ilandl. u. 15). Visserligen kallas
Paulinus professor Mathenmtices d. 19 Febr. 1594 (Stiernman, Riksd. och Möt.
beslut I. s. 401), men han är både 1595 och 1596 astronomie professor (se följande
not), hvilken professur lika ofta kallades prof. mathem. superiorum.
J) Paulinus kallades redan 1593 (se ofvan s. 83 not. 2) till professuren i logik
(= artiom dicendi); redan följande är i Febr. har han öfvertagit professuren i
astronomi (se föregående not). 1595 d. 28 Maj har han tionden af Wänge (Donikap.
protok.), hvilken socken både 1593 och 1595 var anslagen till denna professur.
1596 är ban också prof. i astronomi (Bihanget s. 41). — Johannes Petri Gevaliensis
kallas d. 19 Fehr. 1594 prof. physices (Stiernman anf. st. 1.401). Kanske både han
och Paulinus voro professorer redan d. 30 Juli 1593 (se ofvan s. 83 not. 2).
3) Bihanget n. 11, s. 25.
4) Kommunitetstionden beräknas för 1594 till 41 läster, 5 pund, 3 spann i en
samtidigt skrifven uppsats: »Klerkeriets underhåll i städerna i Upsala stift...
beviljad ... af. .. hert. Karl och riksens råd i det prestmöte, som skedde i Upsala
anno 1593» (Riksarkivet, Hand!, rör. Svenska kyrkan 1560—1600). Jämför längre
fram min teckning nf kommunitetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
