Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87 Underhandlingar med Sigismund och Karl.
först d. 24 December lät han svara, att hau skulle öfverlägga med
sitt riksråd om saken. Ocb detta ansatte honom allt mera; redan
på samma gång som presterskapet hade det ingifvit en ny
föreställning, och denna vågade ban ej lemna obesvarad, utan meddelade d.
5 Dec., att rådet kunde uppsätta förslag till en försäkran i religionen.
Härmed var detta ögonblickligen färdigt, men dess förslag, som bland
annat innehöll, att konungen skulle vidmagthålla Upsala universitet
efter rikets allmänna religion och förordna underhåll både till
professorer, studenter och ett kommunitet, blef ej af konungen antaget’).
Härmed afstannade striden för ett ögonblick, ty presterskapet måste
vid jultiden resa hem; professorerna hafva dock stannat i Stockholm
bela Januari månad 1594 och troligen fortsatt underhandlingarna’2).
Dessa återupptogos med ny kraft på den herredag, som samlats
i Upsala, dit Sigismund ankom d. 1 Februari, för att tira dels sin
faders begrafning, dels sin egen kröning. Det blef allt tydligare, at*
den senare ej kunde ske, utan att konungen först uppfyllde
ständernas fordringar. Visserligen gaf han på deras första andragande
af d. 6 Februari, hvari äfven universitetets sak såsom alltid framhölls,
blott ett i allmänna och sväfvande ordalag hållet svar3). Men när
hertig Karl trädde i spetsen för ständerna, smälte motståndet hastigt
bort. Sigismund beviljade deras fordringar i afseende på religionen
och blef först derpå krönt d. 19 Febr. Universitetets sak var dock
ej härmed fullt afgjord, ty frågan om presterskapets privilegier var
uppskjuten till konungens återkomst till hufvudstaden. Samma dag
konungen lemnade Upsala upphäfde ban dock den qvarstad, som varit
lagd å kyrkotionden, och befalde sina fogdar att lemna professorerna
’) Jag har användt ett »dateradt coneept, å hvars haksida Hogenskild Bjelke
antecknat, att en afskrift sändes till hertig Karl med Johan Henriksson d. 7
December (Riksarkivet, Riksdags Acta 1590—1594). Huruvida Norlin (I, 47) begagnat
detta eller annan källa, vet jag ej. H. Bjelke har bland i conceptet utglömda saker
anmärkt äfven om studenternas understöd utrikes.
J) I Domkap. protok. står på 1594: »Mense Jaimario voro vi mäst i Stockholm
alt intil K. Maj:ts begrafning och förhandlade ther många saker, hvilka een part
uptecknade äro i Stockholms kapitelsbok och een part inter acta publica sepulturæ
et eoronationis». Tre af professorerna (Kenicins, Jacobus Erici och Skinnerus)
hafva äfven undertecknat den skrifvelse till hertig Karl af d. 31 Dec. 1593, hvari
presterskapet begär hans råd (Baazius Invent. s. 548. 549).
;l) Sigism. Registr. 1594 fol. 30. Hau lofvar der vidmagthålla Upsala kollegium
»så som det hafver varit uti H. K. M:ts salige käre her faders tid ocli efter som
riksens tillfälle och lägenhet kan tillsäga». Ett af motsidan gjordt förslag till
ändringar häri (Riksarkivet, Riksdagsaota 1594) tillägger till ofvanstående punkt
om universitetet dessa ord medli h:te II. K. M:ts faderbroders och rykzens råd/i
widere hete.nckiende ther om någet vist. stadga och laga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
