Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
Underhandlingar med Sigismund och Karl.
fleras underhåll oförryckt’). Underhandlingen i Stockholm om de
andliges privilegier fördes af ärkebiskopen Abrahamus Angermannus
och de tre professorerna Kenicius, Jacobus Erici och Skinnerus -).
Men ehuru konungen sjelf stämt dem dit, kunde de hvarken få
företräde eller aflemna sin supplik, och när de klagade häröfver för
riksens råd, svarade desse, att de ej ens sjelfva voro säkra på sina lif.
hvarföre de rådde de utsände att sticka sig undan hvar de kunde3).
Slutligen fann dock konungen för godt att gifva vika och
undertecknade den 16 Mars den begärda stadfästelsen på presterskapets
privilegier4), i hvilken äfven ingick upprätthållande af ett protestantiskt
universitet i Upsala med tillräckligt underhåll för lärare och
lärjungar. Men någon bestämd ordning för såväl universitetets sotn
presterskapets löneförmåner blef ej gifven; i denna ovisshet såg
Sigismund och häns anhang ett brukbart vapen. Upsalakapitlet vände
sig i sin nöd till hertig Karl i April månad5), och ban lofvade d. 10
Juni sitt kraftiga bistånd6), men saken blef ej af Sigismund afgjord,
ty ban skyndade att öfvergifva Sverige redan följande månad,
lemnande allting efter sig i sväfvande skick, men dermed och gifvande
fritt spel åt hertig Karl, i hvars hand Sveriges styrelse nu af sig sjelf
måste falla.
För universitetet var detta naturligtvis en vinst, ty dess sak
skulle nu ensamt af dess gynnare afgöras. Den upptogs på det
kyrkomöte i Upsala, som ärkebiskopen, hertigen oåtspord och till
hans missnöje, sammankallat till Upsala d. 18 Februari 1595. Mötet
afsände den 22 Februari till hertigen en deputation, i hvilken äfven
deltogo professorerna Jacobus Erici och Johannes Petri Gevaliensis7),
för att öfverlemna de artiklar, som mötet antagit, bland hvilka äfven
’) D. 26 Febr. Riksreg. f. 45. Norlin I, 76 anför ett originalbref i samma sak.
rörande presterskapet i allmänhet, dateradt redan d. 25 Febr. — 6 professorer hafva
för öfrigt bevistat herredagen i Upsala (se Stiernman Riksd. och Möt. beslut 1.401).
’) Ups. Domknp. protokoll d. 27 Febr. och 1 Mars.
3) Upsalaprofessorernas och presternas berättelse d. 8 Aug. 1606 om
tilldragelserna 1598 (Riksarkivet. Acta Historien).
4) Stiernman anf. st. I, 417—421. En fråga af största vigt, på hvilken jag
dock ej här kan inlåta mig, är, om såsom- Wingqvist i sin skrift »Om Svenska
representationen i äldre tider» s. 119 not. **) anmärker, denna handling liksom
åtskilliga andra af Sigismund verkligen blifvit utfärdad eller blott stannat vid
förslaget.
*) Ups. Domknp. protokoll.
») Hertig Karls Reg. fol. 92.
’) Ups. Domknp. prot., som dock ej anför professorernas namn. ntan blott
säger cum decano Upsak.nni et professore phi/sicek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
