Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
•Privilegiebrefvet 1595. 90
med ärkebiskopens, kanslerns oeb de andra biskoparnes samtycke
afsätta honom efter föregången varning; den dömde eger dock vädja
till allmänt kyrkomöte, vid hvilket äfven fullmägtige riksråd skola å
konungens vägnar närvara’). Till samma forum känskjutes äfven,
då något fel i allmänhet finnes att anmärka mot universitetet eller
dess lärare. I afseende på skolväsendet inrymmes ett särskildt
inflytande ät universitetet, ty, heter det, ingen skolmästare skall
någor-städes antagas utan att vara i Upsala Collegio rätteligen examinerad
och godkänd, samt sedan af biskop och kapitel förhörd och antagen;
men kraften häraf försvagas genom följande tillägg: »särdeles i Upsala,
men uti de andre stift hafve biskopen magt att förordna den till
skolmästare, som synes ungdomen nyttig och tjenlig vara»2). Likaså
eger universitetet att med kansler och biskopar laga att otjenliga
lärare afsättas, vaka öfver tukt och undervisning i skolorna och
särskildt tillse, att samma undervisningsplan följes i dem alla.
Skol-mästarne skola årligen till universitetet insända en redogörelse för
hvad de det året uträttat. Ingen skall till student antagas, förr än
rektor förhört honom och funnit, att han i skolan lagt god
grundval, först derpå skall ban af rektor inskrifva». Lexor och ordning,
öfningar och repetitioner skola hållas, »efter som det tryck, som derom
särdeles är utgånget, klarligen förmäler»3). Ett kommunitet skall
inrättas för 40 personer, af hvilka 24 skola hafva allting fritt, de
öfriga betala 8 öre hvar i veckan; deras kosthåll skall blifva på
Studentholmen; till bostäder skall åt dem upplåtas så många af domkyrkans
hus, som ej äro för professorerna behöfliga. Af hvarje stift skola 2
studenter underhållas utrikes vid protestantiska universitet; jämte
biskopen eger kansleren och universitetet först examinera dem, som
äro i fråga4). Till sist tages universitetet med alla dess professorer,
studenter, hjon och tjenare med all deras fasta och lösa egendom i
konungens och rikets hägn, värn, frid och försvar5).
Samma dag utfärdade äfven hertigen och rådet ett bref, hvari
professorernas och kommunitetets anslag noggrant bestämdes8).
Tion-den af 1’.’ socknar och krouoheinmanet Wårdsätra i Bondkyrko socken
till en »afvelsgård» anslogs åt kommunitetet att dervid oryggligen
’) I betänkandet omtalas appellation ej till kyrkomötet, utan till riksens råd
oeh konungen.
2) Al’ betänkandet synes, att man begärt, att ingen skulle antagas till
skolmästare, livar ban än studerat, förr än universitetet examinerat honom.
3) Detta tryck har jag ej på något annat ställe sett omuämdt.
’) I betänkandet hade hertigen ansett olämpligt att inskränka biskoparnes rätt
att häröfver ensamne förordna.
5) Brefvet är tryckt i Bihanget n. 13, s. 30—34.
") Bihanget n. 14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
