Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•Privilegiebrefvet 1595.
89
fordringarne för universitetet i allmänna drag framställdes’). Redan
d. 27 Februari hade hertigen färdigt ett detaljeradt betänkande i
samma sak-), och i hufvudsaklig öfverenstämmelse med detta
utarbetades de privilegier för Upsala universitet, som några veckor
senare d. 15 Mars beseglades af honom och åtta riksråd. Slutstenen
lades nu till det verk, som hertigen påbegynt redan om hösten 1593.
Privilegiernas innehåll är hufvudsakligen följande. I en
högtidlig inledning erinras om Johans och Sigismunds löften samt den
senares ed, på grund hvaraf universitetet »såsom en academia af wår
religion» förses med följande friheter. Alla bokliga konster,
främmande tungomål och lotliga fakulteter (d. ii. vetenskaper) skola der
fritt få föreläsas och öfvas. Till dess skydd skall af ärkebiskopen,
biskoparne och universitetet väljas en tjenlig kansler3), någon
pro-katisler omtalas ej, ehuru den ställning, som inrymmes ärkebiskopen,
i mycket derom påminner. Universitetet eger rätt att fängsla, döma
och straffa sina medlemmar, när de anklagas, dock med följande
undantag; när någon sig grofveligen förser, det är med förräderi, lior,
mord, skall universitetet blott ransaka och sedan öfverlemna
förbrytaren åt den verldslige domarens arm4); tvister om jord, arf,
skuld m. m. skola slitas vid vanligt forum, härads- och lagmansting,
såvida ej begge parterna samtycka i den uppgörelse, som
universitetet kan åstadkomma. Om någon afsigtligt fördöljer högmålssaker,
skall öfverheten tillbörligen straffa densamme5); hvem igenkänner ej
här hertigens misstänksamhet. Professorer och studenter skola för
alla pålagor vara fria. Till professors utnämning fordras att vara af
universitetet och Upsala domkapitel examinerad ocli gillad till religion
och lärdom, derpå af de andra biskoparne samtyckt och slutligen af
ärkebiskop, kansler och rektor stadfäst; något samtycke eller
utnämning af regeringen är ej ifrågasatt. Om en professor är ofiitig,
försumlig i sitt kall eller förarglig i sitt lefverne, eger universitetet att
’) Baazius Invant, s. 564—66. Hans text är väl blott ett sammandrag i latinsk
Öfversättning; någon annan redaktion liar jag dock ej kunnat påträffa. Men det
är klart af hertigens svar d. 27 Febr. (Bihanget n. 12), att en mera detaljerad
framställning gjorts nf mötet rörande universitetet.
2) Bihanget n. 12 s. 27—30. l)ji det till stor del ordagrant upptagits i
privilegierna, har jag ansett nog att i noter angifva dess afvikelser från dessa;
anmärkningsvärdt är, att universitetets myndighet och oberoende i de flesta fall utvidgades
i privilegierna.
3) Betänkandet tillerkänner endast universitetet valrätt.
4) I betänkandet gifves ej universitetet någon rätt att beställa med dylika
lifssaker.
’) Deremot uteslötos de böter ända till 40 mark, som betänkandet föreslog för
dylikt fördöljande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
