Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 Nicolaus Olai Botniensis.
välbeställda studenter inskrefvos i universitetets matrikel1).
Åtminstone nio af dem, som första året inskrefvos, blefvo sedan professorer
vid Upsala universitet2). Äfven kommunitetet kom troligen snart till
stånd; till dess oeconomus var utsedd en prestman frän Öregrund
vid namn Andreas, som dock tiek börja sin verksamhet i Upsala med
att sitta några dagar i universitetets häkte (len s. k. »proban»,
emedan han ej genast hörsammat sina förmäns kallelse3). I)en 20 Juni
antogos stadgar for kommunitetet, hvarjämte några professorer
ut-sågos till inspectores öfver det samma.
Det var en visserligen liten stam af lärare, i hvars händer den
uppspirande högskolans vård var lagd, ty antalet steg troligen ej
ännu öfver sex, men genom personernas anseende och lärdom var
den aktningsbjudande. Främst stod domprosten Nicolaus Olai
Botniensis, känd af oss från den tid ban var lärare i Stockholmskollegiet.
Karakterens fasthet har troligen, lika mycket som omfattande
insigter4), lyft honom till den höga plats ban intog inom svenska kyrkan.
Huru stort hans anseende var synes bäst af hvad jag redan nämt,
nemligen att Upsala möte med öfvervägande pluralitet 1593 kallade
honom till sin ordförande, och ingen kunde bättre tolka, hvad som
då rörde sig inom nationens bröst, än när han, sedan de närvarande
högtidligen antagit beslutet, utbrast i de bekanta orden: »nu är Sverige
blefvet en man och alla hafva vi en Gud». Han var en varm
anhängare af hertig Karl, och vi skola se, huru han anför motståndet
mot ärkebiskopen, när denne närmar sig Sigismund, ja! äfven griper
till vapen för att skydda landet mot Finnarne. Efter Angermanni
afsättning i Febr. 1599 valdes ban till ärkebiskop, men afled redan
före sin invigning d. 18 Maj 1(300. Till hans professur ansågs ej
blott gamla testamentets exegetik utan äfven hebreiskan5) höra,
_ f
’) Allt detta enligt »Allmm studiosonim I, 1595—1069» i Konsistorii arkiv.
*) Norlin i sina bidrag säger tolf, tydligen efter Arrhenii Ilist. Acad. Ups.
Jag finner blott följande: Martinus Olai Stenius, Petrus Petri Isoptcdins, Samuel
Andrea; [Grubb] Botniensis, Klias Magni Hhalambius, Claudius Johannis Opsopæus.
Johannes Petri (?) och Olaus Jonæ Gewalienses, Johannes Canuti Lenicus, Samuel
Matthias Malmenius och Sigfridns Aronus Forsius, om ban far räknas med.
3) Angermannus säger i ett bref till hertig Karl af d. 24 April 1595, att en
prestman förordnats till spismästare och att af kommunitetets tionde ännu endast
den från Upland framkommit (afskrift af Klias Palmskölds hand i Kongl. Bibi.,
Engeströins saml. B. X. 1, 50. 11 blad in 4:o). Häktningen m. m. omtalas i Ups.
dotnkap. protokoll d. 7 Maj, der ock uppgifter om stadgarne af 20 Juni finnas.
4) Om dessa jfr. Hydrcn De fatis liter. Orient. in Svecia Ups., 1754 in 4:o
s. 6, 7 och Fant, Historiola lit. Græcæ s. 30. lians 3 tryckta skrifter uppräknas i
Scheffer| Svecia literata.
*) Han kallas derför också en gång för »Hebreæ linguæ» professor (Bexell,
Bidrag etc. s. 44).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
