Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Keuicius, Jfecohus Erici och Skiunerus.
93
Hans närmaste man var poenitentiarien Petrus Kcnicius, utmärkt
både genom lärdom och samvetsgrann trohet i sina pligters
uppfyllande. I hans ungdoms dagar hade bönderna i hans hemtrakt (Ume)
vägrat antaga honom som kaplan för hans svaga uttals skull; införd
i en större verkningskrets steg ban allt högre och högre; universitetet
miste honom detta är, då ban på riksdagen i Söderköping (September
October) valdes till biskop i Skara; 14 år senare återsåg det honom,
då han år 1609 efter Olai Martini död uppsteg på ärkebiskopsstolen
och blef universitetets förste prokansler, i hvilken värdighet ban afled
först 16;36 vid 80 års ålder. 1 hans professur, som omfattade nya
testamentets exegetik, var äfven grekiskan inräknad. Den tredje
teologiska professuren eller dekanatet, omfattande dogmatik och polemik,
innehades af Jacobus Erici’), också en f. d. Stockholmsprofessor,
som vi minnas, om hvars vetenskapliga verksamhet föga är bekant2).
Han blef Keuicii efterträdare (1595 till 159(5) i den andra teologiska
professuren och 1599 domprost, då Nicolaus Olai valdes till
ärkebiskop. Småningom åsamkade ban sig hertig Karls onåd:|) och måste
1605 lemna sin plats och antaga Börstils pastorat, der ban afled d.
10 December 16194).
Universitetets eller, som det i tidens språk vanligen heter, Collegii
rektor var Ericus Jacobi Skinnerus, förut professor i matematik i
Stockholm och troligen här beklädande samma befattning, såsom jag
ofvan (sid. 85) sökt visa Samtiden beundrade hans vältalighet, och
Johan Skytte, sjelf en mästare i konsten, fällde om honom följande
omdöme, hvilket kanske dock pieteten för den forne läraren och hans
egen smak för retorikens prydnader färglagt något för starkt, att
»Skinnerus svängt talets blixt som Perikles, strött dess blommor som
Aechines och Demosthenes, och härmat en Ciceros höga flykt»5).
’) Det är ej ovanligt, att se honom af senare författare uppgifvas såsom
utnämd Grrecic ]. professor i Upsala 1593. Någon sidan professur fans dock ej. ocli
först 1595, då han blef poenitentiarius, kunde han i viss mening kallas så. Allt är
troligen förblandning med lians plats i Stockholm.
*) Hans tolkning af Isocrates vid Stockholmskollegiet har jag ofvan omtalt.
Buræus omnämner i sin dagbok (Kongl. Bibi; dess gamla signum är K. a. 4), att
ban d. 11 Juli 1603 utskrifvit ett grekiskt bref, som M. Jacob componerat för en
Demetrius »ex Johannina civitate Epiri», som i 7 år varit turkarnes fänge.
a) Jfr. Bihanget s. 57 och 60. Troligen hade ban ådragit sig Karls vrede
genom försumlig uppsigt öfver Konimunitetet.
4) Fant Ups. stift Herdaminne. Att flyttningsåret var 1605 ej 1604 (såsom
somliga påstå) synes redan sannolikt af de ställen jag i föregående not anfört, och
är väl säkert, då ban sjelf i originalbref af d. 31 Dec. 1604 kallar sig domprost i
Upsala (Riksarkivet, Presterskapets skrifvelser 1600—1647).
5) Jag har kanske, något fritt återgifvit Skyttes uttryck i sitt ryktbara tal till
Upsalas ungdom år 1640 (Nettelbladt Schwed. Bild. IV, 126): Skinnerum cum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
