Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inro ocli yttre svårigheter. 110
dess inrättande, dä Gustaf Adolf till densamma kallade doktor
Johannes Chesnecopherus.
Det behöfdes dock bela den energi, som dessa kraftfulla män
förut visat, för att bekämpa de många svårigheter, som i början reste
sig i vägen för deras bemödanden att fullgöra sitt kall. Ännu var
frågan om bevarandet af Gustaf Vasas stora verk ej afgjord. För
hvarje dag växte spänningen mellan det nationella protestantiska
partit med hertig Karl som ledare och det aristokratiskt legitima
parti, som sökte finna en medelväg mellan en protestantisk revolution
och en jesuitisk reaktion. Den allmänna oro och förlamning, som
härunder inträdde, blef äfven vid universitetet kännbar, och för de
stegrade behofvet» till likets försvar fick universitetet, liksom
mången annan, sitta emellan l); och den stigande fiendtligheten slutligen
mellan hertigen och ärkebiskopen gjorde universitetets ställning mellan
dessa begge magter högst bekymmersam. När så professorernas
löneanslag förrycktes eller genom missväxt lelslogo, var deras ställning
verkligen beklagansvärd. Och de professorer, som ej egde hemman
i stadens närhet, från hvilka de sjelfva kunde förse sig med
landt-mannavaror, lupo fara att svälta, ty staden var då ännu så liten och
dess tillförsel så ringa, att de enklaste nödvändighetsvaror der ej
stodo att köpa2). De boningshus, som regeringen anvisat åt lärare
och lärjungar, voro i hög grad bristfälliga och hafva, troligen till stor
del ej kunnat begagnas 3). Ett af (le största hindren för den
vetenskapliga verksamheten var, att universitetet ännu saknade eget tryckeri
och, oaktadt alla ansträngningar från dess sida’) och hertigens egen
välvilja5), ej lyckades under hans regering förskaffa sig ett dylikt;
ocli il. 27 Nov. 1600 åt prof. i logik (bref anfördt s. 85 not. 1). Isopædius säges hafva
blifvit professor 1599 i ilen förr omtalade professorslängden af Lenæns. 1601 d. 12
Mars qvitterar prof. 1’. Isopædius egenhändigt i Upsala tionde nf Alsike. Åker
ocli Tegelsmora socknar (Kammararkivet, Uplands bandi. n. 15).
’) Angermanuus talar i sitt bref till K. Sparre d. 7 Dec. 1596 om "(let stora
armod, som de fattige män professores mestadels i denna tiden hår lida, der de
dagligen med suckan bedja om annan provision»; jag får snart visa, huru
löneansingen äu ändrades, än förminskades. 1596 finnas ej några studenter inskrifna i
matrikeln.
J) 1608 klaga professorerna, att Upsala »mestadels är en torr landsort», hvarför
de bedja om hemman att derpå hålla boskap oeh annat (Bihanget s. 80).
3) Jfr. Bihanget s. 76 ocli 78.
4) Angermannus påminner 1596 i bevekande ordalag om nödvändigheten att
tryckeriet Hyttas till Upsala, såsom hertigen och rådet förra året lofvat (Bihanget,
s. 38). Boktryckaren Anund Gutterwitz vägrade dock bestämdt att flytta till Upsala;
»om jag kommer till Upsala», yttrade ban, »så vilja de hafva mig för träl och
legodräng» (Stockh. städs Konsistorii protok. d. 27 och 29 Juli 1596).
s) 1604 förklarar han att han gjort mer än någon derför, men de pengar ban
anvisat hafva förskingrats (Bihanget s. 55). Och Johannes Thomæ Buræus skrifver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
