Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfrige professorer.
95
foras. Efter Kenicii (löd 1636 uppsteg lian följande året till svenska
kyrkans högsta värdighet och dog vid något öfver 81 ars ålder d. 29
Nov. 1646. I hans talrika skrifter para sig den rikaste inhillningskraft
och stor smidighet i formen med ett djupt tankeinnehåll och en ädel
oftast hänförande värme. Den glödande vältalighet, som häraf blef
en frukt, måste på den kring honom samlade ungdomen gjort ett
oförgätligt intryck. Jag får längre fram skildra hans lifslånga kamp
mot Aristotelismen till försvar för Rami system eller rättare hans
angrepp mot all filosofisk sedolära, såsom oförenlig med moralteologin.
Sin ståndpunkt angifver ban redan år 1600 i det ofvannämda talet,
der det heter: »innan kristendomens ljus som en sol rann upp öfver
verlden, kunde filosofernas afhandlingar i sedolära sprida, liksom
stjernorna i natten, ett svagt sken öfver jorden, men de äro nu, sedan
ordet blef uppenbaradt, vordne öfverflödiga» — Professuren i fysik
innehades redan 1593 af Johannes Petri Gevaliensis’), förut rektor
i Upsala skola -), som troligen lemnade universitetet 1595, för att
mottaga pastoratet i Wendel, och då i sin professur efterträddes af
Johannes Olai Gevaliensis3). Om hans lärareverksamhet är ingenting
bekant4). — Professurerna i logik eller artium dicendi och medicin
voro ännu obesatta; den förra fick dock 1599 en innehafvare i Upsala
skolas rektor, Petrus Petri Isopædiusä); den senare törst 18 år efter
>) Se ofvan s. 83 not. 2 och s. 85 not. 2.
2) Se hiius Orntio anno 1589 (Aurivillius, Catalogus Bibi. Upsal.).
3) I 1596 års fürläningsregister (Bihanget n. 17) står Mag. Hans Olavi såsom
pliysicus, men med tillägg: Ar nu Decanus [neml. efter Jacobtis Erici, som
efterträdt ilen t. biskop i Skara senast i October 1595 nämde poenitentiarien P. [-Keni-cius]-] {+Keni-
cius]+} och Olaus Olaui i hans stad [måste vara misskrifning för Olaus Johannis
Salemontamis], Detta register är väl uppgjordt i slutet af 1595; det är blott slarf
i Kammaren, att i 1597 års förläningsregister Hans Olai uppföres såsom fysices
professor, ehuru han då i ett år varit decanus. Vanligen uppgifves Joh:s Petri
hafva varit Græcæ Iinguæ professor och hafva först 1602 flyttat till Wendel. Det
förra är orimligt, då ju ingen sådan professur fans, och andra teologie professuren,
som tillika kunde betraktas som professur i grekiska, innehades af Kenicius (1593—
1595), Jaeobus Erici (1595—1599), Paulinus (1600—1606); och pastor i Wendel var
han redan i Juli 1601, ty i Domkap:s protokoll fins efter d. 9 Sept. 1601 en lista
på »Absentes ex Synodo» (nemligen i Juli 1601), bland hvilka äro »M. Johannes
Petri Wendel». Ej heller förekommer hans namn en enda gång i den lista på
frånvarande ur kapitlet April 1600—Aug. 1602, som fins införd i samma protokoll vid
slutet af 1601.
’) Hans skrifter (Aurivillius anf. st.) tillhöra antingen tiden före eller efter
hans professorsverksamhet.
’) 1597 är platsen ledig (förläningsregistret liar ej någon professor). 1598
d. 13 Januari skrifver hertig Karl till professorerna, att Alsike k.yrkotionde, som
i några år varit dem fråntagen, skall återlemnas, då en professor iler blifvit nämd
(Riksreg:t), men Alsike var anslaget 1593 ät prof:r art. dieendi (Bihanget s. 25)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
