- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Första delen. 1477-1654 /
98

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»8

Spänningen mellan ärkebiskopen ocli professorerna.

Besvärligare än något annat var dock kanske det spända
förhållande, hvari professorerna alltmer trädde till ärkebiskopen. Denne
man, hvars lågande själ burit fängelse, förföljelse och landsflykt med
martyrens fröjd, kunde ej bära lugnet och medgången, och han
älskade striden för dess egen .skull. Med hertig Karl låg han snart
i öppen fäjd, ty två sådana storheter rymdes ej under samma tak,
och derför "huru ban var universitetets och bildningens uppriktiga
vän från början’), blef ban professorernas ovän från det ögonblick
han såg dem taga hertigens parti. Sjelf närmade ban sig alltmer
rådet ocli Sigismund, derigenom förnekande sitt föregående lifs
ärorika gerning. När hertig Karl d. 2 Nov. 1596 afsade sig regeringen
och vädjade till svenska folket genom riksdagens sammankallande,
ansåg ärkebiskopen tiden vara iiuie att handla. Han ej blott
uppläste i kapitlet’-) åtskilliga bref från Sigismund, utan ville halft tvinga
dess medlemmar att skrifva till konungen och uttala sitt bifall till
den af honom gifna regeringsformen. Men dessa anförda af den
modige Nicolaus Botniensis vägrade bestämdt och tadlade strängt,
att ärkebiskopen redan skrifvit till Sigismund i sådan anda3). Tvärtom
skyndade de att först af alla uttala den fruktan och sorg, som en
hvar i landet kände vid underrättelsen om hertigens beslut att
nedlägga regeringen4). Deras väg måste vara klar, ty fosterlandets,
kyrkans och bildningens sak sammanföll här, och de voro skyldiga
tacksamhet mot den man, som värnade dessa tre dyrbara ting och som
satte universitetet så högt, att ban en gång yttrade: »akademien är
tör den skull upprättad, att hon skall vara lux mundi» 5). När derför
ärkebiskopen sökte afråda presterna frän att besöka riksdagen i
Arboga 1597, föréhöll Nicolaus Olai honom det oriktiga häri med skärpa:
och både ban och Skinnerus hafva väl ej på denna riksdag förtegat,

anmäldes, att domitius Clemens i Vadstena (kanske någon papist) sagt att ode icke
göra sin flit iu Collegio — så att det är båttre icke skicka sina barn dit efter det
de intet annat än dricka, hora och bola läre». Vid senare tillfället berättar en
domitius Ericus Pauli, att slottsfogden sagt, att profcssorerne uppdruckit’domkyrkans
vin och afhändt kommunitetet sina oxar. Angermannus säger ock i sin odaterade
försvarsskrift (troligen från 1606 bland Acta Ilistoriea i Riksarkivet); The are
högeligen beshjldte för Academiæ Communitets och Vpsale domkyrkios tiufuar,
Ihet the alrie ännu ifra sic/h lacle; men dessa i förbittringen utslungade ord mot
motståndarne vittna egentligen om hans hätskhet.

’) Med ej vanlig vältalighet ocli värme tecknar ban bildningens stora betydelse

i det ofvan anförda brefvet till hertig Karl af 1595 (s. 92 not. 3). *

2) Der fans ännu knapt någon skilnad mellan kapitlet ocli akademiska
konsistoriet, hvarom mera längre fram.

’) Enligt professorernas förut (s. 88) citerade bref af d. 8 Augusti 1606.

4) Werwing, Sigismunds och Karl IX:s hist. I, 315, 316.

5) Angermanni nyss anförda odaterade försvarsskrift.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/1/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free