Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sammanstötningen år 1598.
99
hvad de tänkte 0111 sin förman; åtminstone klagar denne, att de mot
honom hetsat allmogen1). Hei-tigen försummade ej att taga äfven
professorerna med i sitt stora förbund. Såväl riksdagsbeslutet i
Stockholm d. 14 Augusti 1597 som det följande i Upsala d. 20
Februari 1598 är af allesammans undertecknads); Vadstenabeslutet i
Juni 1598 bekräftas d. 22 Juli i Stockholm af prester och borgare;
bland de förra äro tre professorer3).
Då voro redan sakerna bragta till sin spets, ty hvarje dag
väntade man Sigismunds flotta i skären. Ärkebiskopen kände sig saker
om segern. Han hade i Juni genom polska sändebudet Lascy
mottagit tryckta laandater från konungen, hvilka han nu ville i hela
stiftet offentliggöra. På kapitlets föreställningar svarade ban hotande,
att om så ej skedde, skulle barnen i vaggan komma att deröfver gråta.
Till Sigismund skref han i sitt och kapitlets namn med underrättelse
härom; kapitlets sigill kunde han dock ej få anbragt derunder, ty
Raumannus vägrade enständigt att utlemna det. Äfven
professorerna skulle dock visa, att de ej voro rädda att handla. I följande
månad (Juli) landade Finnarne i Roslagsskären, men skrämdes att
vända om igen, då professorerna Nicolaus Olai, Jacobus Erici och
Paulinus satte sig i spetsen för de väpnade Uplandsbönderna, hvilkas
expedition af innehållet i deras matsäckar fått det välbekanta
vedernamnet »Korftåget». Ärkebiskopen lät dem ofta i hånfulla ord
förnimma sin förargelse deröfver; hans förbittring hade stigit der hän,
att ban sade Stockholms kyrkoherde, Skepperus, midt i ansigtet:
»du skall få tusen djeflar, om du icke slår dig ifrån mag. Nils och
dem i Upsala och gör ett med mig.» Och dessa senare befunno sig
nu i en kinkig ställning. Den .HO Juli hade Sigismund landat i Sverige.
De kunde ej önska hans vapen seger, men de sågo ock i honom sin
lagkrönte konung. Ärkebiskopen åter kände ingen tvekan; sedan han
hade bekommit ett erkänsamt bref från konungen af d. 30 Augusti,
skyndade han att sammankalla Uplands ständer, i hvilkas namn både
svarsskrifvelse till konungen och ett bref till Dalkarlarne, som
förmanade dem att sluta sig till honom, uppsattes och förseglades. Äfven
kapitlets sigill sattes under, professorerna ovetande enligt deras egen
uppgift. Men Angermannus var ej nöjd härmed. Han ansatte nu
professorerna, att de skulle i eget namn skrifva till Sigismund; det
’) Allt i dessa försvarsskrifter från lfiOB.
s) Bexell m. ii. Bidrag till Sv. kyrk. hist. I, 25 och 31. Olaus Johannis och
Johannis Svenouis på senare stallet äro professorerna O. J. Salc,montanus och J. S.
Raumannus.
3) Original i Riksarkivet på RiksdagSUcta. De tre äro Ni c. Olai. .Jac. Erici
och O. .1. Salcmonramis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
