Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
Universitetet s verk sa aili et.
samma, gjorde riksråden Erik Abrahamsson och Erik Bjelke under
svåra hotelser. Professorerna gjorde motstånd i början. I sjelfva
domkyrkan kom det till »en forfarlig träta» mellan Nicolaus Olai och
ärkebiskopen, som beskyllde sina motparter för otrohet mot konungen och
motspänstighet mot sin förman och slutligen utbrast, att hertigen hade
från somliga köpt lif och själ och af somliga stulit deras hjerta.
Professorernas mod sjönk dock, då på ärkebiskopens befallning först de
konungen tillgifne Uplandsryttarne inqvarterades hos dem, och derpå
hotelse fälldes, att deras hus skulle sköflas och de sjelfve sändas i
fjättrar till polackarne och finnarne i Stockholm. L)e lofvade då att
skrifva, men blott för att lyckönska konungen till hans ankomst och
förklara, att de aldrig handlat mot sin ed och att de önskade
afböjande af all blodsutgjutelse. Ett concept uppsattes, som ärkebiskopen
tog hem till renskrift, hvarpå de sedan satte sina namn under. Det
kom likväl efteråt i dagen, att Angermannus förändrat ordalagen efter
sin vilja och lagt i kapitlets mun uttryck, som måste i hertig Karls
ögon synas vara förräderi. Sådan var kapitlets förklaring af saken;
till sin ursäkt, att de ej genomsett, hvad de underskrefvo, anförde de,
att då Nicolaus Olai, deras hufvud och ärkebiskopens kände
vedersakare, redan skrifvit under, hyste de ingen tvekan att göra på samma
sätt. Ärkebiskopen åter förnekade detta på det bestämdaste’).
Segern vid Stångebro gjorde slag i den oklara ställningen.
Ärkebiskopen afsattes redan i Febr. 1599 på herredagen i Jönköping, och
hans medtäflare Nicolaus Olai insattes på hans stol. Universitetet
kunde andas ut igen, liksom bela fosterlandet, och återtaga sin
egentliga verksamhet, som af dessa oroligheter måste lidit djupt. Under
åren 1590—1598 hade inga studenter inskrifvits vid universitetet.
Aldeles nere har det dock ej legat, ty i matrikeln säges vid d. 20
Augusti 1597, att när alla professorerna återvändt till Upsala från
riksdagen i Stockholm, konstituerades akademin och spisning
inrättades vid kommunitetet för 12 personer. Och år 1599, under Paulini
rektorat -), inskrefvos 32 studenter och ej mindre än 150 voro
närvarande vid årsexamen d. 7 Mars, då de fördelades efter sina
kunskaper i följande klasser: Hl i den logiska, 44 i den fysiska, ■>■’> i den
’) Allt ilet föregående efter försvarsskrifvelserna från 1600. En samtidig
afskrift af det bref, som i de 6 professorernas namn afgick till Sigismund d. 20 Sept.,
lins i Riksarkivet, Acta Hist. Innehållet år otvifvelaktigt komprometterande för
dem. Men högst eget är, att under Nicolai Olai namn står salvo jur amen to regio
et salvis ler/ibus sueticis; det ser ut som ban läst brefvet ocb reserverat sig åt.
begge hållen.
J) Skinnerus hade varit rektor från 1593 till sin död 1597. Han var enligt
hertig Karls förordnande beständig rektor (Bihanget sid. 521. För 1598 fins ingen
rektor omtalad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
