Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
Kommunitetets anslag.
som privilegiebrefvet bestämde, emedan underhållet var bortryckt’).
Och tiondesocknarnes antal var både förminskadt och ombytt. Ännu
är 1590 och 1597 hade ingen förändring skett’2), men 1000 är en
betydlig indragning försiggången, i det hvarje professor blott har en
socken i stället för <le två eller tre, som de förut haft, och ej alltid
en af de ursprungliga3). Redan 1601 tyckes dock en återgång till
ett bättre hafva inträdt genom ökande af socknarne eller åtminstone
af tiondeanslagen4). Men under den följande tiden förekomma igen
exempel på indragning af sockentionde, och äfven præbendepastoraten
blefvo teologerna fråntagna5). Det är möjligt, att professorerna sjelfva
gifvit anledning till den ovilja hos hertigen, som uttalade sig i dessa
åtgärder och som ännu tydligare framträdde i underhandlingarne 1604,
till hvilka jag snart skall komma.
Äfven kommunitetet undgick ej en känning af tidens
ekonomiska svårigheter oaktadt de högtidliga löften, som gifvits just om
dessa anslags orubbade förblifvande vid sitt ändamål. Jag har ofvan
nämt, hvilka socknars tionde dertill anslogs d. 26 Augusti 1593 och
huru anslaget ändrades och ökades d. 15 Mars 1595. Medelbeloppet
af den spanmål, som varit åt kommunitetet anslagen, tyckes hafva
vexlat mellan 2,20() och 2,400 tunnor spanmål och således utgjort
’) Domkapitlets protokoll il. 7 Dee. 1601.
2) Såsom synes af Bihanget n. 17 s. 40 och 1597 års förläningsregister i
Kammararkivet. jämförda meil 1595 års bref.
3) Det al’ mig ofta åberopade brefvet af Räkiiingekammaren till (fogden) Per
Larsson d. 27 November 1600 anslår nemligen åt domprosten Waxala, poenitentiarius
Björklinge, decanus Börje, professor astronomiæ Danmark, matheniatum Wänge,
physicæ Ilagby och logicæ Alsike (Kammararkivet, Upl. Handl. 1601 n. 15).
4) I 1595 års förläningsregister hafva de tre teologerna 172, 197 och 179 daler,
Skinucrus (rektor) 259, Joh:s Petri 149, Paulinus 148. 1 d:o för 1596 (Bihanget
n. 17) hafva teologerna 219. 221 och 160 daler, Skinnerus 214, Salemontanns och
Paulinus 151 och 121 daler. Enligt 1601 års förläningsregister har .lae, Erici både
Bondkyrkans och Waxala tionde, 195 tunnor, Paulinus af Fundbo och Björklinge
279 t:r, Raumannus af Börje och Näs 180 t:r, Salemontanns af Erentuna och Tolfta.
Elfkarleby och AVessland 143 t:r. Anthelius (i astronomi) 96 t:r af Danmark och
P. Andreæ (Grubb) 94 tu- af Wänge oeli Läby. Om jag evalverar denna spanmål
i penningar efter 1 ’/< daler (5 mark) för tunnan och dertill lägger hemmanens ränta
(som synes af Bihanget n. 17). synes att lönerna 1601 voro bättre än är 1596.
®) I odaterad t betänkande af presterskapet öfver hertigens och rådets punkter
(troligen fi an 1604, Riksarkivet, Oxenstjernska saml. rikdagsactn.) begäres, att efter
Alsike är gifven hertig Gustaf, professor artium måtte bekomma Aker, Dalby och
Ramstu. — 1605 äro Waxala, Alunda och Balingsta sedan några år tillbaka
bortryckta (Bihanget s. 62). — Fundbo præbcnde togs (troligen 1603) från Paulinus
(se Ransakning d. 18 Juni 1606 på Stockholms rådstuga bland Presterskapets
skrifvelser 1600—1647 i Riksarkivet; jfr. domkapitlets protokoll i Sept. 1604).
Bondkyrkans och Näs prajbenden borttogos senast 1604 (Bihanget s. 57).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
