Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ko mm nil i tetets anslag.
109
dubbelt så stort belopp, som löneanslaget till professorerna1). Men
bärtill kom äfven inkomsten af Yårdsätra hemman och, såvida
föreskriften af 1595 blifvit följd, ett veekobidrag af 10 studenter med 8
öre i veckan, hvilket tör en antagen tid af 52 läsveckor gjorde 208
daler för året ytterligare till de 3,000 daler, hvartill tiondeanslaget
steg -). Om dessa anslag utgått till sitt hilla belopp, borde de varit
fullt tillräckliga, då ju på hvar och en af de 40 studenterna skulle
kommit mer än hälften af lägsta professors lön. Men det har nog ej
skett, såsom alltför tydligt framgår af biskoparnes och presterskapets
skrifvelse d. 13 December 1004, der det heter att konungen »nyligen
begynt restaurera komunuiitetet som på någon tid tillförene varit
förfallet»3). Och andra bevis derför saknas ej. Ar 15i)7 i Augusti
vid professorernas återkomst från riksdagen i Stockholm »inrättades
ånyo kommunitet för tolf personer»1). Visserligen steg siffran sedan,
så att den under åren 1000 och 1001 vexlade mellan 28 och 30
personer i veckan ä). Men hertigen har ej lemnat anslagen orubbade,
ty 1598 har ban indragit Simtuna och Torstuna tionde och lemnar
’) För ar 1594 finnes en beräkning, som dock angår de socknar, som anslogos
1593 (se Bihanget s. 26); den slutar på 41 läster, 5 pund ocb 3 spann = 1,989’ ,
tunnor (Klerkeriets underhåll i städerna etc. beviljadt af hertig Karl och Rådet på
Upsala möte år 1593, Riksarkivet, Handl. rör. svenska kyrk. 1560—1600). För de
förändrade tiondeanslagen 1595 (Bihanget s. 35) fins ingen fullständig uppgift ii
derns spanumålsbelopp (i 1596 års förläningsreg. för hela riket är slutsiffran 2,226’ ,
tunnor, men specialsummorna gifva blott 1,790 i resultat; visserligen saknas der
finska tionden, men siffran för Uplandssocknarne. 331 tunuor, är tydligen aldeles
oriktig), men jag har approximativt beräknat den pä följande sätt. För de tolf
kommunitetssocknarne i Östergötland. Vestergötland och Småland fins en uppgift i
1595 års förlän i ngsregister slutande på 22 läster. För Delsbo fins ett qvitto för ar
1600 å 4 läster, 4 pund och 2 spann (Kamr. Sandbergs saml. om läroverken i
Kammararkivet s. 170). För de öfriga sex socknarne norr om Mälaren har jag
tagit samma siffra, som i ofvan anförda beräkning nf 1594, hvilken gör 20 läster,
5 pund och 3 spann. För Finlands två, socknar har jag nöjt mig med samma siffra,
som klockareräntan år 1593 eller 3 läster. Sammanräknade utgöra beloppen (efter
48 tunuor på lästen) 2,390’ 2 tunnor. — Professorernas löneanslag i tionde år 1601
(se föreg. s. not. 4) stiger blott till 987 tunnor, och om jag äfven tillägger deras
inkomst af præbenden och hemman stiger nog summan ej till 1200 tunnor.
J) 8 öre = 1 mark, således 16 mark eller 4 daler i veckan. Som jag förut
nämdt var tunnan värd 5 mark eller 1’/) daler, hvilket för 2,400 tunnor gör 3000
daler. Riktigheten af den beräkning, jag försökt göra öfver kommunitetets
inkomster. synes visserligen bekräftas deraf, att Karl IX 1604 anslår dess behof till 3,143
daler; men då var det också fråga om 100 studenter, medan 1595 års bref blott
omtalar 40.
®) Bihanget s. 56.
4) Album studiosorum.
*) Kommunitetsräkenskapernn för dessn år i Kammararkivet. Jfr. det utdrag
ur dem jag tryckt i Bihanget n. 18, s. 43—47.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
