Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
Mrågnsfltt universitetsreform 1604.
Och presterskapet tröttnade ej att föra universitetets talan. I
December 1(304 voro medlemmar af detsamma församlade i Stockholm
jämte biskoparne och universitetets rektor, Paulinus; de ingåfvo d. lo
December en skrifvelse till riksrådet, i hvilken åtskilliga för
universitetet vigtiga frågor berördes ’). Här förnya de begäran om Gustaf
Adolfs utnämning till rektor och anhålla dessutom att fa en kansler.
I afseende på kommunitetet önska de fortfarande, att några skulle
hafva allting fritt; de betalande åter skulle gifva en mark i veckan,
men slippa ifrån kapitahnsättnmgen af 10 daler. De tre
præbende-socknarne, Bondkyrkan, Fundbo och Näs, som donerats 1593, men
sedan borttagits, måste återgifvas eller med andra ersättas, emedan
eljest professorerna ej kunnat hjelpa sig fram. Till sist begära de
ödmjukt, att professor Jacobus Erici måtte få njuta sitt underhåll for
året, aldenstund han icke bekommit något för det torra och derigenom
råkat i stor gäld och fattigdom. Karls svar, afgifvet tre dagar senare,
vittnar om den spänning, som nu rädde mellan honom och
presterskapet, ty han spar der ej på ganska bittra slängar. Först få de
höra, att deras påminnelse om akademiers och skolors vidmakthållande
(hvilken dock, sanningen att säga, synes oskyldig nog äfven till
formen) vore aldeles obehöflig, ty konungen och rådet veta väl, att utan
sådana kan intet regemente hafva bestånd. Prinsen är ännu för ung
att blifva rektor, och för öfrigt »är akademien med sådana fakulteter
ännu intet beställd, som en rätt akademia borde vara»; när det skett
och prinsen »bättre lärer förstå saken och åren kunna blifva flera»,
kan det väl gå för sig, om ban sjelf vill det. Kansler vill ban
deremot gerna nämna, om de gifva honom förslag derpå (häraf blef dock
ingenting). I kommunitetsordningen vill ban ej göra någon annan
ändring, än att veckoafgiften nedsattes till en half mark; »de som
icke vilja våga tio daler på deras barn i tre år, de måga blifva
derifrån.» Om någre »som hafve goda ingenia» äro så fattiga, att de
ej hafva råd till tio daler, så vill konungen låta betala för dem »ur
akademiens uppbörd» (en högst egen frikostighet). Ingen utgift skall
ske utan konungens vetskap och vilja, hvarför ban jämte »fogden»
insätter 2 riksråd och hofkansleru att taga reda på universitetets
utgifter. Häraf’ synes, att någon räntmästare ej fans och troligen ej
heller några räkenskaper (utom för kommunitetet), i det en hvar
direkte af fogden mottog sin uppbörd. Præbeiulena vägrade Karl
bestämdt att återställa: »professores kunna icke akta både boken och
socknarne tillika, utan en prest skall vara i hvar socken, efter som
bönderna begära, och professores blifva försörjde med deras stipendiis
’) Bihanget s. 56—58. Karls svar den 16 Dec. nnf. st. s. 58—61.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
