Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johannes Rudbeckius professor 1604.
115
och en afvelsgård». Jacobus Erici skall få sitt underhåll, när han
betalt, hvad ban blifvit universitetet skyldig’). Till sist få de på sin
tacksägelse, derför att hvad som på Norrköpings herredag beviljats,
rörande presternas vederlag m. m., blifvit oryggligen hållet, det torra
svaret, att, »medan H. F. Nåde hafver haft regementet i händer, är
dem hvarken förr eller senare något skedt mot deras vederlag,
friheter och andre vilkor och skall härefter ej heller ske.»
Presterskapet svarade härpå redan följande dagen2). Det
hemställer, att de begge riksråden och hofkansleren doktor Nils
Chesneco-pherus måtte genast begifva sig till Upsala, och att alla frågor måtte
till dem då hänskjutas, men förnyar än en gång sin begäran, att
teologie professorerna måtte få behålla sina præbenden. Slutligen
tager det skickligt fasta på konungens slutord och inflätar i
tacksägelsen för hans löfte att, liksom någon rubbning i
Norrköpingsbeslutet ej egt rum, den ej heller skall ske, en förklaring, att de sjelfva
ingalunda kunna samtycka till någon förändring i Norrköpings beslut.
Det kan vara tid på att från dessa temligen ofruktbara, ehuru
vigtiga underhandlingar, vända blicken till universitetet. Den syn
som möter oss är både glädjande och oväntad. Tvenne unge,
kraftfulle och rikt utrustade lärare hafva trädt i universitetets tjenst och
rycka dess ungdom med sig. Det är Johannes Rudbeckius och
Johannes Canuti Lenæus. Den förres like i både rik begåfning,
handlingskraft och mångsidig lärdom är svår att finna, om ock sonen, den
store Olof, i somligt gått längre än fadern. Såsom äkta son af Karl
den niondes och Gustaf Adolfs Sverige förstod ban att midt i den
största nöd, med få tillgångar och otaliga behof, dock bjuda alla
svårigheter spetsen och icke rygga tillbaka för någon uppgift. Det
var denna anda, som lyfte Sverige upp till storhetens höjd, och af
den är Rudbeckius en lysande representant. Denne märklige man
föddes den ;3 April 1581 nära Örebro, der hans från Holstein
inflyttade fäder slutligen blef stadsskrifvare :i). Efter att hafva
genomgått Örebro och Strengnäs skolor, afreste ban till Upsala 15984). der
han tillbragte trenne år. Enligt tidens sed reste han derpå utrikes
och lät jemte den äldre brodern Petrus (som också sedan blef
professor i Upsala) inskrifva sig i Wittenberg d. 10 Juli 1001, hvarest
’) Förmodligen hade ban kommit på balans för kommnuitetet, med hvars
uppköp han synes haft mycket att göra enligt dess räkenskaper.
J) Bihanget b. 61, 62.
3) Jag bar öfverallt i denna framställning följt Norlins utmärkta monografi
öfver Rudbeckius (Akad. afhandling Ups. 1860), utom der särskilda källor angifvas.
4) Detta visar, att universitetsmatrikeln, som ej har några namn för 1598, är
långt ifrån fullständig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
