Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lentei inträdesföreläsning.
119
han nämndes derpå till professor i logik, hvilken plats han innehade
i 3 år; men 1607 begaf ban sig åter ut igen, liksom Rudbeckius, och
besökte törst Wittenberg och sedan Rostock. Vid hemkomsten från
denna tredje resa förordnades ban kring 1010 till professor i hebreiska
och grekiska1), men förflyttades 1613 till en professur i teologi. Vid
de teologiska professurernas ordnande 1621 blef ban andre teologie
professor, 1(338 domprost och professor primarius och 1(547 ärkebiskop.
Den 26 November 1604 höll ban sin inträdesföreläsning, hvars
ämne Om (len bästa statsformen -) tyckes varit bestämdt af de
andra professorerna3). Efter att hafva skildrat statens ändamål,
redogör han för de tre statsformerna, monarkin, aristokratin och
demokratin. Tankarne äro delade, hvilken skall vara den bästa, ty
menniskorna äro sällan af lika tankar. »Det tyckes vara detsamma,
om en eller flere eller alla förestå staten, blott (le göra det väl och
alla samverka till det allmänna bästa såsom sitt gemensamma mål.»
Alla de tre statsformerna hafva sina oskiljaktiga faror eller lyten,
men de flesta menniskor föredraga monarkin, emedan dess fördelar
öfverträffa dess ölägenheter, särskildt derför att den ger enhet och
kraft åt styrelsen. Dock gäller det att tillse, hvem man sutter i
spetsen för staten. Med en viss försigtighet erinrar ban, att
monarkens magt kan och bör vara begränsad. Han gör det genom en
jämförelse med familjen, der man lean lyda blott eji, men också kan
låta hustru och barn taga del i afgörandet; »den fäder sörjer ej väl
för sig och de sina, som ej vill höra helsosamma och goda råd af
maka och barn, då de i klokhet äro honom ej underlägna eller till
och med öfverlägsna.» Det är ett genljud af de tankar, som han
trettio år senare vågade uttala i sin skrift De Jure Rei/io, men hvilka
ock förde till förbud tör bokens spridning. — Såsom föreläsare säges
ban varit så utmärkt, att åhörarne trängdes på hans föreläsningar
och fyllde ej blott sittplatserna, utan stodo på gångarne i långa rader
ända fram till katedern4). Han var en lycklig författare5) Hans
’) Rudbecks progrnui. Någon sådan professur fans ej från början, men har
troligen inrättats af Karl IX 1608 och hade nyss legat i Rudbeckii hand (hvarom
mera nedan).
l) De optima repuhlica, oralio habila Upsaliee anno W04 (lie 26’ Novembris
af Lemci egen hand fins i Kungl. Bibi. Engeströuis saml. C. IV. 1. 45 in 4:o.
3) L. säger sig hafva fatt ämnet ah iis viris, quos... potissimum audivisse
deeuit.
Se Memoria Lenæi al’ Schefferus, tryckt i Upsala 1669 in 4:o, s. 8.
’) Till lians af Scheffer och Stiernman uppräknade arbeten kan jag lägga
följande tre samlingar af odaterade Theses, hvilka uppenbarligen höra till ären 1604—
1607: 1) Theses de virtute morali in gener e... quos... defendet Simon Olai
Stoclholmensis a. d. S Junii (2 afdelningar om 34 oeli 30 paragrafer); 2) Tiieses de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
